Fjälltur – på två hjul

Riksgränsens många leder är som gjorda för cykling

Från cykelsadeln hinner du ser mer av den svenska fjällvärlden.

De vältrampade stigarna som fjällvandrare plattat till under många år är perfekta för mountainbike.

Riksgränsen är en utgångspunkt för många leder som är som gjorda för två hjul och välskötta bromsbelägg.

Solen har sedan den vände strax ovan horisonten vid midnatt bäddat in sig i ett tjockt molntäcke. Duggregnet faller lätt över ett nästan öde Riksgränsen.

Patrik Strömsten som driver hotellet Meteorologen hjälper oss in i förrådet där de förvarar sina moderna cyklar. Lätta som en barncykel, men hållbara som en motocross.

– Cyklingen här är så bra att vi inte vill förstöra upplevelsen för gästerna genom att ge dem rackliga cyklar, säger han. Hellre hyr vi ut fem riktigt bra än 20 halvdåliga. Än så länge har vi ingen massturism så det räcker med dessa. Kommer det större sällskap så samarbetar vi med uthyrningen i Björkliden.

Håller måttet

Riksgränsen är ett mountainbike-resmål av internationellt mått om man ser till naturen och lederna. Men det sköts fortfarande på entusiastnivå.

Den gamla arbetsvägen som användes då malmbanan byggdes går som ett nav genom hela dalen från Abisko i öst ner till fjorden Rombaksbotn i väster. Rallarvägen som den heter är en av Sveriges bästa cykelleder sett till kvalitén på både längd, stigar och utsikter.

– Egentligen var det av ren egoism från början som gjorde att vi började fixa med lederna. Vi såg vilken potential det fanns och ville göra det bästa av det, säger Patrik Strömsten.

Han skickar iväg oss på en av de mest klassiska turerna i längs Rallarvägen. I dag är en av de två dagar denna vecka som går det en båt nerifrån spetsen av den norska fjorden Rombaksbotn. Den går till Narvik varifrån man kan ta bussen. I dag kan vi alltså se fram emot en Hurtigrutten light att avsluta dagen med i stället för en tung uppförsbacke tillbaka till Riksgränsen.

Över gränsen till Norge

Rallarvägen blir snabbt Rallarveien då vi rullar över gränsen och in i vårt västra grannland. En bred stig slingrar sig mellan norska hytter och gamla krigsminnen. Regnet har gjort marken lite lerig, men molnen stiger snabbt högre och högre. Från en utsiktsplats ser vi hur hela den vackra Norddalen öppnar upp sig nedanför våra fötter med vår cykelstig ringlandes längs med den ena sidan.

Några mäktiga rasbranter gör att vi får dra cyklarna ett slag innan det är dags att verkligen känna på fördelarna med att cykla i fjällen; nedförbackarna.

Stigen blir smalare och mer teknisk ju längre ner mot fjorden vi kommer men det går också snabbare och snabbare. En backe som skulle slitit hårt på våra knän om vi vandrat blir här en rolig utmaning som närmast blir lekfull.

Hinner se mer

Det är just snabbheten som är den stora fördelen med att välja två hjul längs fjällstigarna. En medelgod cyklist hinner ungefär tre gånger så långt på en dag som en medelgod vandrare. Förutsatt att stigarna är cykelvänliga. Det innebär tre gånger så många vackra vyer, svalkande fjällsjöar och storslagna utsikter.

På en mountainbike kan du också välja vanlig vandringslängd på dina dagsetapper, men istället ta längre pausar vid fjällbäckarna. Eller komma tidigt till fjällstationerna och kanske hinna med några extra kast med fiskespöet.

Nackdelen är att du kan ta med dig mindre packning, då en stor vandringsryggsäck inte är någon höjdare på en cykel. Du är nästan tvungen att välja stugboende eller göra dagsutflykter från ett och samma ställe.

Nära missa båten

Vi slår oss ner på stranden vid den norska fjorden och konstaterar skämtsamt att vi nu faktiskt korsat hela Norge på cykel. Turen gick mycket snabbare än vi trott så vi får sträcka ut i gräset i väntan på båten.

Fler och fler cyklister dyker upp ur skogen och slår sig ner på stranden. Så småningom kommer också några av de vandrare vi passerat på vägen.

Då alla bordat den lilla färjan och kaptenen är beredd att lägga ut kommer en svensk kille, lätt stressad, farande i hög fart längs strandkanten på en cykel. Magnus Herling från Linköping har tagit med familjen på sin första cykeltur i fjällen, men de har hamnat lite efter i planeringen så han har fått åka före för att hindra att båten lägger ut.

Fullt med cyklar ombord

Hans söner Oskar, 10 år, och Filip, 8, har ramlat en del på de blöta stenarna men är vid väldigt gott mod då de dyker upp med sin mamma Cilla en kvart senare.

– Vi har fjällvandrat en del innan och jag brukar cykla mycket hemma i Östergötland, berättar Magnus.

– Så i år tänkte vi att vi kunde kombinera fjäll och cykling för första gången. Även om det blev lite stressigt nu på slutet verkar det som killarna tyckte det var mycket roligare än att bara gå. Och man hinner ju se mycket mera på det här sättet.

Båten lägger ut och klämmer sig mellan de branta fjällsidorna. Den är fullastad med cyklar och hjälmar. Vi tittar tillbaka mot stranden och idag verkar det som ingen missat veckans avgång i alla fall. Kanske hann alla ner för att de rullat istället för att gå.

Pelle Estborn/text