256 dagar kvar – nu lär sig Peking köa

Kineserna lär sig åka tunnelbana inför OS

I dag är det 256 dagar kvar till OS i peking. Överallt rustas det inför spelen och OS-andan gör sig påmind i hela staden. RESA har besökt Kinas huvudstad – där 16 miljoner invånare nu ska lära sig att åka tunnelbana.

Dimman, eller om det är smogen, ligger tät över Himmelska fridens torg i centrala Peking. Men det hindrar inte de uppsluppna kinesiska turistgrupperna i likadana röda kepsar som myllrar omkring och turas om att ta kort eller posera vant framför kameran.

Vid torgets ena kortsida sitter porträttet av Mao och markerar ingången till Förbjudna staden.

Längs ena långsidan ringlar sig en grön buskversion av den kinesiska muren. Framför är det ett hav av blommor och en stor grön buskskulptur föreställande logotypen för OS i Peking. Längs med muren finns skulpturer av de nya, för spelen specifikt framställda, piktograferna. Det är nytolkningar av uråldriga kinesiska skrifttecken som alla representerar 35 olika olympiska sportgrenar.

Nedräkning

En bit bort, på husväggen på andra sidan vägen sitter en gigantisk nedräkningstavla som talar om exakt hur många dagar, timmar, minuter och sekunder som är kvar till invigningen.

Det är inte bara på Himmelska fridens torg som OS-andan märks, överallt i Peking vinkar de fem söta små maskotarna mot oss på reklamskyltar med texten ”One world, one dream”.

Och överallt rustas staden inför spelen. Den gamla stadskärnans traditionella gårdshus och smala gränder får ge plats för nybyggda hotell och skyskrapor med kontorskomplex och shoppinggallerior. En taxi-resa längs någon av stadens spikraka paradgator känns som ett besök i en hyperkreativ arkitekts hjärna – här byggs den ena utflippade huskroppen efter den andra.

– Jag vet inte riktigt vad jag tycker om förändringen av Peking, säger Björn Elmqvist, 31, som bott och arbetat i staden i drygt tre år.

– På ett sätt är det väl bra att standarden i innerstan blir bättre, men det är synd om alla de kinesiska familjer som blivit utlokaliserade i stora bostadsområden långt utanför stan.

OS för med sig både bra och dåliga saker och enligt Björn är många nervösa att den uppåtgående ekonomiska trenden ska nå sin kulmen under spelen.

– Jag har flera rika kinesiska vänner som försöker få tag i utländska pass nu. De vill ha en säker väg ut ur landet om allt kollapsar, säger han.

För de allra flesta Pekingbor finns inte den möjligheten, och många vi träffar verkar snarare se fram emot OS.

– Det är bra om folk från andra länder får se hur fint det är här i Kina, säger Sun Yangchong.

Vi träffar henne i en av Pekings många parker, där de lite äldre kineserna samlas tidiga morgnar för att motionera. Här finns pingisbord och maskiner som ser ut som en blandning mellan gymredskap och färgglada klätterställningar.

Sun står och tränar i någon slags trappmaskin, hennes man joggar bredvid.

– Vi bor i en annan del av stan, men varje söndag tar vi cyklarna hit och motionerar en stund. Sen går vi till Jingshanparken här bredvid och sjunger och spelar munspel, berättar hon.

Sun och hennes man tillhör den minskande skara Pekingbor som fortfarande cyklar. I dag registreras cirka 1 000 nya bilar i Peking varje dag, och i en stad med cirka 16 miljoner invånare är det lätt att räkna ut att miljöpåverkan från trafiken är enorm.

Industrier flyttas

Smogen ligger oftast tät över staden, vilket bekymrat OS-kommittén som ställt krav på Peking att förbättra luftkvaliteten till spelen.

Viss tung industri, bland annat ett stålverk, har eller ska flyttas längre ut från stan, taxiflottan har bytts ut till modernare bilar och stadens tunnelbanenät – som i dag är mindre än Stockholms – håller på att byggas ut.

I takt med att staden rustas pågår även kampanjer för att lära kineserna uppträda mer västerländskt och lära sig engelska. Förutom språkprogram i radio och tv och plakat med texter som ”Spotta inte” eller ”Skäm inte ut oss under OS” så görs en del handgripliga insatser.

Som köträning, till exempel.

– Varje onsdag är det köträning i tunnelbanan. Då finns funktionärer med röda armbindlar på plats för att visa kineserna att man ska släppa fram de som vill gå av först innan man själv går ombord, säger Anders Lennartsson, långvarig Kinabo och guide för Kinaresor.

Och tro mig, det kommer behövas.