Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

100 % skidåkning - och 0 % party

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2003-10-28

Gressoney-La-Trinité är en diskofri zon - men skidåkningen är fantastisk

I Gressoney njuter man sin välförtjänta afterski-pilsner under stillsamma och värdiga former.

Ingen trist trubadur tjatar om Londons gator. Inget uselt coverband hyllar sitt söta hem i Alabama. Gressoney är hundra procent skidåkning - för ung som gammal.

Gressoney-La-Trinité, som är byns fullständiga namn, ligger superstrategiskt i den mellersta av tre norditalienska dalgångar. Vi pratar lyckliga svängar i långa och välpistade nedfarter med klart respektabla fallhöjder.

I dalgången till vänster, Val d"Ayas, ligger Champoluc och ännu fler avkopplande semesterpister. I dalgången till höger, Valsesia, ligger kultförklarade puderhålan Alagna med massiva fallhöjder och en handfull drömåk.

Tillsammans bildar dessa tre Monterosa Ski, enligt min mening Alpernas läckraste snödelikatess. Såväl i som offpist. Här är mina fyra favoritpiståk, från vänster till höger:

Colle Bettaforca. Så högt man kan nå med lift på Champoluc-sidan. Härifrån böljar en lång och intressant pist tillbaka ner till Stafal i Gressoney-dalen. Ibland röd, ibland svart. Aldrig tråkig.

Ciarcerio-Champoluc. Leta rätt på lift 10 och ta den till toppen. Ta några djupa andetag och ge allt i det flera kilometer långa och röda höjdaråket ända ner till Champoluc. Utan att stanna vid en enda av de restauranger som kantar vägen ner. Här är nästan alltid helt folktomt mitt på dagen. Med andra ord: drömläge för högfartscruising.

Passo dei Salati. Gressoney-dalens högsta lifttrafikerade topp ligger 2 979 meter över havet. Det lång-långa åket ner till byn på 1 637 meter börjar i rött, slutar i svart och ska avnjutas utan paus. Allt annat är fusk.

Punta Indren. I mytomspunna Alagna, på 3 260 meters höjd över havet. Här finns i princip bara en (1) nedfart som möjligen kan kallas pist. Men den är desto mer. Från toppen 2 070 kolsvarta och råa fallhöjdsmetrar. Ett enda åk i den pisten räcker för att en skiddag ska nå sin absoluta fullkomlighet.

Och det roliga når lätt ännu högre höjder. Det är ju offpist-åkningen som gett Alagna och Ski Monterosa dess kultstatus. Samla ihop ett gäng på minst fem duktiga och pudersugna och boka en bergsguide för en dag. Det kostar runt 400 spänn per näsa och är antagligen vinterns bästa skidinvestering. Skulle man till äventyrs vara onödigt rik och ute efter nytt personligt vertikalt dagsrekord rekommenderar vi heliskiing. Lössnödrömmarna börjar på Monterosa (4 634 meter) eller på någon annan av det tiotal 4 000 plus-toppar som taggar horisonten.

Säsongens stora nyhet från Monterosa Ski är en ny lift som binder ihop Alagna med Gressoney.

Från kvällslivs- och nöjesfronten rapporteras däremot inga nyheter. Monterosa Ski är fortfarande diskofri zon och afterski-röj enligt svensk standardmodell är fullkomligt okänt. Vilket är ett synnerligen tungt vägande skäl till att området toppar vår personliga favoritlista.

Här är det skidåkningen som är den stora festen. Men vill man avsluta en bra skiddag med några kalla är det berget som gäller då också: Rifugio Giuglemina (2 880 meter) med ett av Europas högst belägna hotell. Men tänk på att åket hem är rätt krävande. Skulle det bli för många kalla rekommenderas övernattning. Rummen är billiga och vackrare morgonvy finns inte.

Guide: Gressoney

Skidexperternas favoritorter i varje kategori

Skidexperten Pelle Bäckmans absoluta favorit.

Pelle Bäckman (resa@aftonbladet.se)

Följ ämnen i artikeln