Safari med guldkant

I heta Botswana är de vilda djuren fler än besökarna

Exklusivt och småskaligt – med ett storslaget djurliv.

Afrikas kronjuvel Botswana bjuder på safari med guldkant, men endast för en liten skara.

Följ med till ett resmål där djuren garanterat är fler än besökarna.

Vi hinner inte stanna, det är afternoon tea nu.

Kawenge, vår guide och chaufför, är stressad. Transfern från det lilla flygfältet där vi nyss landat har tagit för lång tid. När vi vill stanna och titta på lekande elefant-ungar, flodhästar som dåsar i ett vattendrag eller betande giraffer, ja då blir vi försenade till den obligatoriska te-stunden på verandan till safarilodgen.

Allt ingår – utom champagne

När vi till slut kommer fram till Selinda Camp i hjärtat av Selindareservatet i norra Botswana står personalen på rad och välkomnar oss med kylda handdukar innan de visar in oss till det dukade bordet.

Selinda är ett av Botswanas lyxigaste och mest omtalade safaricamper.

Här, mitt ute i en vildmark som bara kan nås med flyg, erbjuds bekvämligheter som i många fall överträffar de finaste femstjärniga storstadshotellen. Boendet är all inclusive i ordets ärligaste bemärkelse. Allt ingår. Ja, allt utom fransk champagne, visar det sig. Men annars är det bara att plocka vad man vill ha ur såväl barskåp som vinkällare.

Efter te och små tjusiga pajer blir vi visade till våra rum, ett slags förstärkta tält med trägolv och riktigt tak. Och återigen slås jag av den enormt höga standarden. Det är vackra, brittiska möbler i mörkt trä, en himmelssäng värdig en Disneyprinsessa och badlakan tjocka som lejonmanar.

Ensamma i vildmarken

Jag vill inget hellre än att bara låta mig omslutas av lyxen, men Kawenge står redo att ta med oss på en gamedrive.

Landskapet är lika vackert som Edens lustgård och vi ser elefanter, giraffer, gnuer, antiloper, vårtsvin och flodhästar. Kawenge spanar hela tiden med sina erfarna hökögon och berättar kunnigt om allt vi ser.

Jag förundras över djurrikedomen, men även över att vi är helt ensamma. Inga andra jeepar så långt ögat når.

Guiderna håller kontakt över radion och är noga med att inte köra för nära varandra i den stora parken. Allt för att safariupplevelsen ska kännas så unik och exklusiv som möjligt.

Efter någon timme stannar Kawenge jeepen vid ett vattendrag.

– Dags för sundowner. Vem vill ha gin och tonic?

En hungrig leopard

Givetvis, vad är en safaritur utan en drink i solnedgången? Han dukar fram små kanapéer på motorhuven och serverar oss drinkar i kylda tennbägare. Ett tiotal meter bort står en giraff och betraktar oss med förundrad blick, och i vattnet ligger ett par flodhästar till synes totalt obekymrade om vår närvaro.

Plötsligt sprakar det till i radion. Vildhundar, berättar Kawenge och vi skyndar oss att dricka upp.

Vildhundar är vanliga men svåra att få syn på, och nu har en annan grupp har precis sett en flock som dödat en antilop. Vi kör i full fart. Kawenge struntar i vägarna, kopplar in fyrhjulsdriften och blåser rakt in i bushen.

Solen har nästan gått ner när vi kommer fram, men vi hinner se såväl hundarna som en hungrig leopard som försöker inkräkta på kalaset, men blir bortjagad av flocken innan det är dags att bege sig tillbaka till campen och göra sig i ordning för middagen.

Miljömedveten satsning

Innan jag går till rummet för att byta de dammiga safarikläderna bokar jag tid för eskort till middagsbordet. Efter-som campen ligger helt öppet utan stängsel ut mot reservatet är det förbjudet att gå runt själv på området efter mörkrets inbrott. Gräsmattorna runt tälten är svåra att motstå för traktens flodhästar.

Jag klarar kvällen utan farliga möten, men under natten vaknar jag flera gånger – den sköna sängen till trots – av flodhästarnas grymtningar precis utanför tältduken.

En safariresa till Botswana är en märklig blandning av lyx och enkelhet, av total trygghet och en känsla av att det när som helst kan storma in en ursinnig elefanhjord i tältet.

När det lilla landet i södra Afrika började satsa på turism gjorde man alla rätt. Det är småskaligt, miljömedvetet och framförallt, exklusivt. Många av landets mest djurtäta områden ligger i privata parker som likt Selinda ägs av lyxiga hotellcamper som endast tar emot ett fåtal besökare åt gången.

Insekt bodde i örat

Tidigt nästa morgon åker vi på game-drive igen, och får denna gång bland annat se morgontrötta lejon som dåsar i den svala gryningssolen. Safarituren avslutas av en överdådig brunchbuffé och jag jämför upplevelser med det brittiska paret David och Sylvia Pace, som åkt med en annan jeep under morgonturen.

– Jag är helt besatt av safari, jag älskar färgerna, dofterna, ljuden – allt, säger Sylvia.

Paret är rutinerade safariturister, de har varit i Afrika 15 gånger och bor alltid på lyxcamper.

– Nja, en gång bodde vi lite enklare men då blev jag biten på magen av en spindel när vi låg och sov. Nästa dag kröp det in en insekt i mitt öra och stannade där ett dygn. Sen dess väljer vi boende med omsorg, berättar David.

Självfallet. Att en natt för två på Selinda i runda slängar kostar 13 000 kr, men det verkar inte bekomma paret Pace.

För egen del blir det bara en natt på Selinda, men nästa dag får jag pröva en annan typ av lyx när jag efter ännu en skumpig flygfärd och inkvartering på en lodge i Okawangodeltat befinner mig i en traditionell kanot, en mokoro, som ljudlöst glider fram över vattnet.

Jag ska tillbaka!

Vi håller oss på grunt vatten. Kanoten stakas fram likt en gondol i Venedig och vår guide och gondoljär Phuthego visar vackra näckrosor, söta grodor och majestätiska örnar längs vägen.

Längre ut på det öppna vattnet skymtar både flodhästar och krokodiler, men inne bland vassen är det tyst och fridfullt. En helt annan typ av upplevelse än de dramatiska jeepturerna på savannen, men minst lika spektakulär.

Och precis som tidigare under resan infinner sig den oemotståndliga känslan av att verkligen vara mitt i naturen, helt ensam. Det är en upplevelse som gör Botswana unikt i safarisammanhang, och som bara den gör mig fast besluten att från och med nu spara varenda krona.

Jag ska åka tillbaka.