Resas krönikör: Nu ska barnen äta skit

Åsa Erlandson

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Publicerad 2013-06-20

helskärm

Maten brukar vara en av höjdpunkterna på resan. Hur kommer det sig då att det inte gäller barnen? Svenska barnresmål är en kulinarisk Golgatavandring.

Inte nog med att ”maten” är ett mandomsprov för små smak­lökar, den kostar också. Norge leder ligan Dyrt & Dåligt och i vintras ­betalade vi nästan 50 fjälldollar för en våffla som skämdes på sin papptallrik.

Smaken var det inget fel på, den fanns inte, i stället var det konsistensen (elastisk) som förbryllade vår tvååring som tappert satt och tuggade och tuggade och tuggade intill en stor skylt som satt på väggen i fjällstugan: ”Medbrakt mat duger IKKE”.

Ett svenskt zoo som vi besökte i somras är ett annat paradexempel, som lyckas med konststycket att servera utgångna Delicatobollar. Vid entrén står en massa skrindor som man kan låna. Vilken fin service till trötta barn! tänkte jag tills jag insåg att luttrade föräldrar inte alls lastar dem med sina knoddar – utan kylväskor med något ätbart hemifrån. Efter ett varv bland parkens kiosker och restauranger förstod jag varför: Jag såg låglandstapirer som fick bättre mat än den som erbjöds oss barnfamiljer.

På ett populärt sagoland kan vuxna njuta av en varierad meny med allt från kräftstjärtar till broccolisoppa, medan barnen bara får välja mellan pannkakor och köttbullar. Egen matsäck är förbjuden. En nystartad äventyrspark håller en jämn och låg nivå. Och så där håller det på.

Varför skulle barn ha lägre krav? Varför tvingas de välja mellan socker och transfetter? Det verkar som att det är otänkbart att människor under 12 år kan uppskatta något annat än de eviga pannkakorna (mikrovärmda eländen), korv (slaktresterna som Gud glömde), och pizza (degigt bröd med något som ska likna skinka ovanpå) som regerar barnmenyerna. Och så klagas det på kinkiga barn, när det i själva verket är ren över­levnadsinstinkt att lämna hälften på tallriken.

Sverige är ett barnkulinariskt u-land men jag vägrar tro att det måste vara så här för man behöver bara åka till vårt grannland för att se klasskillnaden mellan Danmark och Sverige: Tivoli har en restaurang med Michelinstjärna och Legoland serverar mat som smakar mat även till barnen och här kan en femåring få en vällagad liten laxfjäril.

Så se här en vild idé till alla zoo, parker och barnland: Halvera vuxenportionerna och priset, så är problemet löst. Då slipper vi som inte vill ha undernärda barn dela våra vuxenportioner med ungarna.

Testa att sätta upp laxburgare, potatisbakelser och kycklinggryta på barnmenyn och se om det säljer. För kom inte och skyll på barnen. Det är lata och fantasilösa vuxna som ser till att de får friterat till förbannelse.

Mina topp tre just nu

Astrid Lindgrens Värld

Till exempel barnportioner av öländskt kycklingbröst med ­sommarsallad.

Liseberg

Har (faktiskt) fantastiska köttbullar, gräddsås, lingon och gurka på farmorsvis.

Sporvejen i Köpenhamn

Danskarna kan det här. En dold pärla är Sporvejen på Gråbrødre Torv nära Strøget, en liten spårvagn inklämd mellan husen.