Undersköterskor kan behöva legitimation

Äldreomsorg. Utred legitimation för undersköterskor och sätt ett maxtak för hur många medarbetare en chef kan ha under sig. Så vill regeringens utredare förbättra äldreomsorgen.

Allt fler svenskar lever högre upp i åldrarna, vilket ställer äldreomsorgen inför stora utmaningar. I två år har en utredare på regeringens uppdrag utrett hur dessa ska kunna mötas samt hur kvalitet och effektivitet generellt kan bli bättre.

Ett konkret förslag är att en legitimation för undersköterskor ska utredas.

– En legitimering skulle synliggöra och stärka den professionalisering som är nödvändig i det här yrket. En undersköterska har andras liv i sina händer, säger utredaren Susanne Rolfner Suvanto.

Inget löfte

Regeringen ser det som "helt avgörande" att undersköterskeyrkets status stärks, men lovar inte att legitimation kommer att införas.

– Om det exakt ska vara en legitimation, det vill jag titta vidare på. Jag ser behovet och är positiv till att vidare utreda förslaget. Däremot är jag inte angelägen om att skapa flaskhalsar på arbetsmarknaden, säger äldreminister Åsa Regnér (S).

Fackförbundet Kommunal välkomnar utredarens förslag.

– Det är en stor och viktig dag för landets alla undersköterskor, och det är helt i linje med det som vår kongress har fattat beslut om. Nu förutsätter jag att regeringen skyndsamt tillsätter en utredning för att utreda detaljerna, säger Kommunals ordförande Tobias Baudin.

Fördelarna med en legitimation är enligt honom att den skulle öka både kvaliteten och patientsäkerheten - och locka fler till yrket.

– Och det är något som verkligen behövs, att få fler att utbilda sig till undersköterskor i framtiden, säger Tobias Baudin.

Personaltak

Utredaren vill också se ett nationellt mål för antal medarbetare per chef. Ingen exakt siffra föreslås, men 25-30 personer nämns som ett riktmärke.

– Jag förstår att man diskuterar den frågan, för jag har stött på exempel där en enhetschef har 60 personer under sig eller så, vilket är extremt ovanligt på andra arbetsplatser. Däremot känns det främmande för mig att reglera på den detaljnivån, men jag tittar på alla förslag, kommenterar Åsa Regnér.

Planen sträcker sig till år 2034.

TT: Betyder det att vi får vänta 17 år innan det blir bättre?

– Nej ingen ska vänta till 2034. Det är så lång tid det tar att kunna mäta effekter av olika förslag. Men långsiktigheten börjar nu, säger Susanne Rolfner Suvanto.

TT