Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Expert: "Fullständigt genomkorrupt"

Publicerad 2017-11-13

Brott. 50 000 kronor i ett kuvert. Det är ett av exemplen när flera entreprenörer vittnar om en utbredd mutkultur vid Trafikverket i norra Sverige för TV4:s Kalla Fakta.

– Om allt stämmer så är det otroligt flagrant och fullständigt genomkorrupt beteende, säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt.

Den före detta vägmålaren Leif Johansson är en av många som träder fram med namn och bild i programmet för att berätta om hur det går till att "smörja" projektledare och beställare på Trafikverket. Han återger hur han på uppmaning av sin uppdragsgivare lämnade över pengakuvertet till en tjänsteman på myndigheten.

– När vi var ute efter vägen och körde så kom han och det var ju bara att räcka över kuvertet. 50 000, det är jäkligt mycket pengar, säger Leif Johansson till Kalla Fakta.

Bluffakturor

En annan vägmålare, Ronny Kock, berättar om hur entreprenörer lämnat gåvor till anställda på Trafikverket. Exempelvis bakom någon sten vid en väg, enligt överenskommelse.

– Så kommer någon och hämtar upp dem och så är de borta sedan. Så funkar livet vidare, då går det smärtfritt framåt, säger han.

Vägmålarna som Kalla Fakta pratat med säger även att de fått tillbaka pengar genom att tjänstemännen upprättat bluffakturor. På så vis berikas båda parterna på skattebetalarnas bekostnad. Syftet är att vinna fördelar under pågående kontrakt.

– Det räcker med att du förlänger en väg så har du fått tillbaka pengarna, säger vägmålaren Göran Eriksson.

Flera anmälningar

Flera personer säger sig ha larmat Trafikverket om den misstänkta korruptionen - men utan resultat.

– I de här fallen så tycker jag att man agerat för sent, det tycker jag. Och har det dröjt länge och man inte har återkommit är det självklart inte bra, säger Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon till Kalla Fakta.

Leif Johansson kontaktade Trafikverket om de 50 000 kronorna i våras. Enligt Lena Erixon har fallet åtalsanmälts - men först den här hösten.

– Jag tycker själv att vi borde ha anmält redan i våras, säger hon.

"Vuxit fram kultur"

Olle Lundin vid Uppsala universitet tycker att det är märkligt att anmälan dröjt.

– Det ger intrycket att myndigheten som sådan tar ganska lätt på lagar och regler.

Han kallar mutkulturen vid verket, om den stämmer, för genomkorrupt.

– Det är flera saker som gör att man reagerar, först och främst att det verkar vara många involverade. Det tyder på att det vuxit fram någon sorts kultur där det här uppfattats som okej.

Lundin tycker att tiden då Sverige sågs som korruptionsfritt är förbi.

– Förut var det nog så att kommunala sektorn var sämst på att förhindra korruption. Men nu verkar det ha spritts till den statliga sektorn på ett ganska flagrant sätt. För det har varit många exempel de senaste två-tre åren. Och jag tror inte att det beror på att journalisterna blivit bättre, utan det kan vara så att det sker någon form av kulturförändring, säger han.

Vissa riskområden

Natali Phalén, generalsekreterare på Institutet mot mutor, säger att det finns vissa särskilt utsatta riskområden för korruption. I det här fallet handlar det bland annat om många gränsytor mellan offentliga tjänstemän och privata leverantörer, den projektbaserade uppdragsformen och stora kontraktsvärden.

Hon tycker inte att man ska överdriva problemen med mutor i Sverige, men att vi inte får bli naiva.

Phalén tycker att myndigheter och andra verksamheter bland annat måste arbeta med riskanalyser och jobba för en öppen och transparent kultur med inbyggda funktioner för att larma om en anställd ser eller upptäcker något suspekt.

– En sådan här misstänkt mutskandal och andra som rullats upp visar väldigt tydligt att korruptionsfrågor och risken för korruption är något vi ständigt måste arbeta förebyggande emot, säger hon.

TT

Följ ämnen i artikeln