Svårt att få en jihadist på andra tankar

Extremism. Tusentals radikala islamister finns i Sverige, enligt Säpo. Men metoder för att avradikalisera dem saknas och det kan vara svårt att få dem att överge sin våldsbejakande ideologi.

– Varje fall är unikt och om samhället ska kunna hjälpa individerna är det just förmågan att kunna hantera enskilda fall som man måste skärpa, säger forskaren och polisen Amir Rostami.

Han har i sitt arbete hos den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism bidragit operativt i flera fall där personer behövt hjälp att komma ur våldsbejakande extremism.

Ett av dem gäller en man i 20-årsåldern som efter att ha radikaliserats skaffade ingredienser till en hemmagjord bomb. Föräldrarna slog dock larm, myndigheterna ingrep och sannolikt avvärjdes därmed ett självmordsattentat på svensk mark.

Komplicerat begrepp

Men hur man avradikaliserar på bästa sätt är det egentligen ingen som vet. När Socialstyrelsen granskade den vetenskapliga litteraturen drog man slutsatsen att det just nu inte finns någon utvärderad metod eller teori om vad som bör göras.

– Det är en väldigt spretig ensemble av program och den vetenskapliga kvaliteten är låg. Det är också svårt att utvärdera och mäta om en person är radikal eller avradikaliserad, säger Christoffer Carlsson, forskare vid Institutet för framtidstudier och expert på avradikalisering.

Men det betyder inte att det är omöjligt att avradikalisera.

– Det är inte det att "Nothing works", det är bara det att "We don't know what works", säger Christoffer Carlsson.

Alla är heller inte så svårt radikaliserade, påpekar Olga Gislén, utredare på Socialstyrelsen.

– I dessa fall kan socialtjänsten arbeta som man gör med andra personer som behöver stöd för att exempelvis lämna en destruktiv miljö eller livsstil och stötta individens återanpassning i samhället, säger hon.

Skräddarsy strategi

Daniel Koehler, chef för German institute on radicalization and de-radicalization studies, framhåller samtidigt i tidskriften Science att det kan vara farligt att använda oprövade tekniker. Att personen ifråga deltar i ett program kan få samhället i övrigt att sänka garden i tron om att "faran är över".

– Att använda fel metod kan göra stor skada. Det kan innebära att man inte upptäcker en högriskindivid eller till och med skyddar honom från myndigheterna.

Amir Rostami framhåller skräddarsydda exit-strategier för varje individ.

– Problembilderna ser olika ut. Skälen till att man vill lämna ser också olika ut. Det handlar väldigt mycket om att stärka de motiv som individen har för att lämna, snarare än att det ska finnas ett avradikaliseringsprogram som fungerar för allt och alla, säger han.

TT