Aung San Suu Kyi betonar försoning

Burma. Burmas ledare Aung San Suu Kyi betonade försoning när hon talade i riksdagen. Men när det gäller försoning i konflikten kring den utsatta muslimska minoriteten rohingya, säger hon:

– Det kommer inte att ske över en natt.

Aung San Suu Kyi passade på att hålla ett mycket försenat Nobelanförande under sitt Sverigebesök, hon fick Nobels fredspris 1991.

Människorättsikonen har på senare tid inte bara fått applåder, utan också internationell kritik för hur hennes regering hanterar situationen för rohingya i delstaten Rakhine. Inga förbättringar sker och Suu Kyi har kritiserats för att vara märkbart tyst om övergreppen.

Etniska konflikter

I sitt tal tog Aung San Suu Kyi upp utmaningen att få landets många etniska grupper att leva tillsammans efter så lång tid under diktatur och konflikter. När det gäller konflikten i Rakhine betonade hon att det är en av de fattigaste regionerna i Burma, och att det inte enbart är rohingya som lever under svåra förhållanden där.

För den burmesiska regeringen gäller det att se till hela befolkningen i delstaten, alla grupper måste känna sig säkra.

– Det är regeringens ansvar. Det är lättare för dem som befinner sig utanför Burma att ta ställning för den ena eller andra gruppen, men vi kan inte göra det. Vi måste bry oss om båda grupperna och vara rättvisa, säger Aung San Suu Kyi.

Suu Kyi satt i husarrest i 15 år under militärjuntans tid, fram till 2010. Hennes parti vann valet 2015, som bedömdes vara i stort sett demokratiskt och korrekt genomfört. För drygt ett år sedan tillträdde hon som ledare för Burmas regering, med titeln statskansler, men med militären som överrock.

Gick balansgång

Någon kritik mot militären för övergreppen mot rohingya kom aldrig när Suu Kyi svarade på frågor i riksdagen.

– Hon går en balansgång med militären, men var ändå öppen med att de kan blockera besluten som ska tas, säger riksdagsledamoten Désirée Pethrus (KD) efter talet.

Utrikesutskottets vice ordförande Karin Enström (M) har viss förståelse för att Suu Kyi inte öppet kritiserar militären.

– Det är just en balansgång hon går här, att försöka ta så stort utrymme som möjligt utan att utmana för mycket. Jag tycker att hon var tydlig med att beskriva vad regeringen gör. Hon sade också att man är beredd att ta till sig rekommendationerna som kommer i Kofi Annans rapport, vilket är positivt, säger Enström.

Demonstranter

I sitt tal framhöll Suu Kyi flera gånger att omvärlden måste förstå att övergången från diktatur till demokrati tar tid. Men att det inte finns någon annan väg framåt än fred, demokrati och försoning mellan olika grupper.

– Försoning är inte bara möjlig, utan nödvändig för vårt land, sade hon.

Medan Suu Kyi talade protesterade drygt 20 personer mot hennes besök utanför riksdagen. "Hon ljuger, hon ljuger", skanderade de.

– Det är en besvikelse att det inte blev bättre (när Suu Kyi kom till makten). Hur många ska behöva dö innan det stoppas, säger Jan Wihlborg, vice ordförande i föreningen The Swedish Rohingya Association.

Han tycker inte att Suu Kyi borde ha bjudits in till Sverige och att det svenska biståndet till Burma borde stoppas.

TT