Fler ringer till stödtelefonen om hedersbrott

Brott. Fler människor larmar den nationella stödtelefonen och varnar om hedersrelaterat våld och förtryck. Antal ärenden har ökat med 23 procent under 2017.

– Det är ett extremt lidande som ligger bakom de här siffrorna, säger Juno Blom, nationell utvecklingsledare.

Under årets första fyra månader tog det nationella kompetensteamet som arbetar mot hedersrelaterat våld emot 189 ärenden via den nationella stödtelefonen. Snittet på 47 ärenden per månad är en ökning med 23,6 procent jämfört med månadssnittet under 2016. Ärendena gällde 245 personer som misstänks ha utsatts för hedersrelaterat våld eller förtryck.

– Man får aldrig glömma att det är ett extremt lidande som ligger bakom de här siffrorna. Vi får aldrig acceptera att det går till så här i ett demokratiskt samhälle. Jag kan också känna en oro för alla de barn som inte har någon vuxen att vända sig till och som inte syns i de här siffrorna. I alla former av våldsstatistik är mörkertalet oerhört stort, säger Juno Blom, nationell utvecklingsledare på länsstyrelsen i Östergötland.

Ny grupp asylsökande

Juno Blom tror att ökningen i första hand beror på att fler känner till telefonen. Hon beskriver hur myndigheter, socialtjänsten och skolor blivit bättre på att informera om de rättigheter som barn har i Sverige.

Samtidigt ser hennes enhet en avsevärd ökning i fall som kommer från den grupp av asylsökande som började komma till Sverige under hösten 2015.

– Det är en ny grupp hos oss, och en särskilt sårbar grupp. Det har handlat om barn som redan befann sig i barnäktenskap när de kom hit, ensamkommande som hamnat i placeringar där de far illa och unga vuxna som placerats hos närstående i en situation där de är sårbara. Kommer man till ett annat land vet man kanske inte vilka rättigheter man har, och vi måste bli bättre på att ge den informationen till nyanlända, säger Juno Blom.

Risken är även stor att antalet ärenden kommer öka framöver eftersom sommaren är stödtelefonens "högsäsong".

– Sommarlovet blir en riskfaktor. Många barn tas ut ur landet för att de till exempel inlett en relation som familjen inte tycker är okej, eller för att barnet ska giftas bort. Inför sommaren är det också många barn som hör av sig och misstänker att semesterresan ska bli något annat, säger Juno Blom.

Hårdare lagstiftning

Juno Blom hoppas på att regeringens initiativ till starkare skydd mot barnäktenskap ska förbättra situationen. I slutet av mars aviserade justitieminister Morgan Johansson (S) att regeringen vill förändra lagstiftningen för att kunna dra in pass och straffa föräldrar som skickar sina barn utomlands för bortgifte.

– När de här barnen väl hamnar utanför Schengenområdet så blir det oerhört svårt att vidta åtgärder. Vi behöver både förstärka lagstiftningen och bli snabbare på att skydda barnen med hjälp av LVU (lagen om vård av unga), säger Juno Blom.

Pojkar och män

Omkring 13 procent av de utsatta är pojkar eller män. Och det är också i arbetet med dem som myndigheterna behöver bli bättre, menar Juno Blom.

– Pojkarna har ofta dubbla roller, de kan tvingas kontrollera närstående flickor men också ha en egen utsatthet. Det kan handla om unga killar som blir kära i andra unga killar, vilket inte accepteras. Det kan också handla om ensamkommande pojkar som blir förtjusta i en tjej, vars familj inte accepterar det. Där är vi bra på att skydda flickan i det, men har haft svårt för att förstå pojkens situation, säger hon.

TT