Oroande brister i stöd till unga extremister

Samhälle. Var femte kommun har kontakt med unga som dragits in i eller riskerar att dras in i våldsbejakande extremism.

Men bara drygt hälften av kommunerna gav någon typ av stöd.

– Det är oroväckande, säger Peder Hyllengren, terrorismforskare vid Försvarshögskolan.

Resandet till IS har minskat kraftigt - men hotet på hemmaplan finns i högsta grad kvar, konstaterar Peder Hyllengren med anledning av Socialstyrelsens nya rapport.

Den visar att 20 procent av kommunerna förra året hade kontakt med unga som involverats i extremism eller som ligger i riskzonen. Av svaren framgår inte hur många individer det rör sig om.

Absolut vanligast var religiös extremism.

Stor lucka

Enligt Socialstyrelsen tyder siffrorna på att kommunerna har en medvetenhet och kunskap om problemet. Men terrorexperten Peder Hyllengren är kritisk till att en så stor andel lämnas utan stöd. 27 av 45 socialtjänster som haft kontakt med unga i den extremistiska miljön hade gett någon form av insats.

– Att ungefär 40 procent av kommunerna stött på detta och inte gett någon insats är oroande. Det visar att det finns en fortsatt stor lucka i socialtjänstens arbete för att hantera de här individerna, säger Peder Hyllengren.

De som socialtjänsten inte når fram till kan också vara de som är potentiellt farligast, framhåller han.

– Man kan ju tänka sig att en person som fortfarande är djupt insyltad i de här idéerna och starkt tror på dem är mindre benägen att jobba med dem, än den som börjat få frön av tvivel, säger Peder Hyllengren.

Skolan bättre

Det är samtidigt positivt att kommunerna nått fram till övriga, anser han.

– Det visar att det finns en öppning att jobba med de här miljöerna och personerna. Det är inte hundra procent som stänger dörren och säger nej, säger Hyllengren.

Socialstyrelsen tycker sig också se att samhället i stort blivit bättre på att se problemet. Oftast kommer informationen från skola och fritids, näst vanligast är information från polisen.

– Både skolan och polisen har blivit bättre på att uppmärksamma dessa frågor, det har blivit nästan dubbelt så vanligt att socialtjänsten får informationen från dem jämfört med förra året, säger Olga Gislén, utredare på Socialstyrelsen.

Oklart resultat

Vanligaste insatsen till unga extremister var samtalsstöd, men placering på HVB-hem och kontaktperson förekom också. Det framgår inte hur lyckade insatserna varit.

– Utfallet av dessa åtgärder är något jag saknar. Ett samtal kan vara allt från mycket givande till raka motsatsen. Om Socialstyrelsen nu ska sprida sitt stödmaterial vidare är det viktigt att man har en bild av vad som fungerar och vad som inte gör det, säger Peder Hyllengren.

TT