Sopor och snusklukt inget för Marsfärd

Rymden. Vatten, mat så det räcker och bränsle så att man kommer hem igen.

Vanliga vardagsbestyr får en ny dimension när de måste fixas på en rymdfärd till Mars. Dessutom måste tonvis med avfall tas om hand - och med det får Nasa svensk hjälp.

Tycker du att det är svårt att packa inför semestern kan du tänka dig hur det är att planera en resa till Mars. Det skulle ta mellan sex och åtta månader att ta sig till den röda planeten och det kräver en del smarta lösningar för att göra packningen så liten och återvinningsbar som möjligt.

– Allt material de har med sig måste fungera som en resurs. Räknar man på en resa på ett år och med en besättning på fyra personer blir det 2,5 ton avfall och det är enorma mängder om man bara ska lägga det som barlast, säger Stina Jansson, kemist vid Umeå universitet.

Kläder stinker

Hon har fått möjlighet att forska tillsammans med Nasa och Kennedy Space Center inom projektet "Trash to Gas", som precis som det låter går ut på att göra gas av avfallet.

– Det ska antingen kunna användas som framdrivningsgas eller kunna ventileras ut i rymden. Och det utan att man släpper ut något som är obehandlat eller innehåller skadliga mikroorganismer, säger Stina Jansson.

Hennes del inom projektet handlar om vad man ska göra av resterna som alltid blir kvar, även då man förbränner skräpet. Kanske kan man hitta sätt att odla i resterna - antingen som det är eller blandat med Marsjord. Ett viktigt krav är att behandlingen av avfallet sker luktfritt. Det doftar nämligen inte så gott på en rymdfärja som det är.

– Hygienen är väl inte alltid på topp och kläder använder de tills det blir olidligt, sedan slänger de dem och tar nytt. Det finns ju ingen möjlighet att tvätta, berättar Stina Jansson.

Dricka kiss?

Men att ta hand om soporna är inte den enda utmaningen på en Marsfärd. Man måste även fixa tillgång till vatten. En lösning är att använda sig av ett system liknande det på Internationella rymdstationen, ISS. Där filtreras urinen och destilleras, för att bli till nytt dricksvatten.

När det gäller maten så utvecklar Nasa bland annat speciella frukost-bars för längre rymdfärder. Tanken är att de ska innehålla tillräckligt med näring samtidigt som de är så små och praktiska att packa som möjligt. Dessutom är det viktigt att besättningen inte tröttnar på att dag ut och dag in trycka i sig fyrkanterna och börjar slarva med maten - att få i sig tillräckligt med näring är otroligt viktigt på det krävande uppdraget.

En del mat skulle kunna skickas till Mars på förhand, med obemannade farkoster. Det är också ett koncept som skulle kunna användas för att ordna tillräckligt med bränsle för att kunna ta sig hem till jorden igen. En farkost skulle då ta med sig väte och utvinna kolet från koldioxiden i atmosfären på Mars och på så sätt producera metan som skulle kunna användas som raketbränsle.

– Det är en obemannad landare som gör raketbränslet. När man vet att detta fungerar kan Marsonauterna påbörja sin resa till Mars, säger Ella Carlsson Sjöberg, biträdande föreståndare för Institutet för rymdfysik.

Äldre bäst

Andra svårigheter hon nämner är hur man ska göra om någon blir akut sjuk. Kanske är det bäst att alltid ha en läkare med i besättningen - att förlita sig på rådgivning och stöd från jorden är vanskligt då fördröjningen i kommunikationen kan vara uppemot 20 minuter.

Något som fortfarande inte är löst är hur man ska kunna skydda besättningen från den strålning de kommer utsättas för ute i rymden. Det finns inga material som helt sätter stopp.

– Det är därför man bör vara äldre när man ger sig ut på sådana här resor, så man inte hinner utveckla cancer innan man dör, säger Ella Carlsson Sjöberg.

TT