Nytt politiskt Natobråk på gång

Försvar. Ett svenskt Natomedlemskap skulle bidra till att avskräcka Ryssland från en militär konflikt i Östersjön.

Men det kan leda till upprustning i regionen och löser inte försvarets brister, enligt utredningen som presenteras idag.

Regeringens utredning om Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten tar inte ställning till om Sverige bör gå med i Nato eller inte. Däremot pekas för- och nackdelar ut med ett medlemskap.

En viktig slutsats utredaren ambassadör Krister Bringéus drar är att västs "samlade konfliktavhållande förmåga", förmågan att avskräcka Ryssland från en konflikt i Östersjön, sannolikt skulle öka med Sverige i Nato.

De fyra borgerliga partierna tycker att det stärker argumentet för ett Natomedlemskap.

Sverige bedöms också vara beroende av hjälp utifrån om landet skulle dras in i en militär konflikt mellan Ryssland och Nato över Baltikum.

Ökad upprustning?

Även Natomotståndarna hittar argument i utredningen.

Ett angrepp enbart på Sverige betraktas som "i praktiken uteslutet". Dessutom bedöms det vara osannolikt att Ryssland skulle våga angripa Natoländerna Estland, Lettland och Litauen. Från regeringshåll anser man därför att utredningens beskrivning av hur Sverige skulle kunna bli indraget i en militär konflikt är onödigt skrämmande.

Utredaren Bringéus pekar även på att bara misstanken om att försvarsalliansen skulle vilja uppföra militära installationer på svensk mark vid ett svenskt Natomedlemskap kan leda till ökad rysk upprustning.

Han bedömer också att Natomedlemskap inte är en genväg för att lösa det svenska försvarets brister och understryker att den första försvarslinjen för varje Natoland är de nationella resurserna.

Debatt väntas

Debatten om Natomedlemskap kan ta fart redan på dagens presskonferens där utrikesminister Margot Wallström (S), försvarsminister Peter Hultqvist (S), liksom företrädare för MP, M, KD och C är med för att kommentera.

Den rödgröna regeringens linje är bland annat att fördjupa det samarbete som finns med Nato och USA utan att bli medlem i försvarsalliansen. Enligt utredningen är ett tänkbart ytterligare steg att USA och Sverige ger varandra insyn i respektive lands operativa planering. En sådan samverkan utan att försvarsgarantier ges riskerar dock att exponera Sverige i en kris.

Finsk-svenskt samarbete

Den rödgröna regeringen vill även fördjupa det försvarspolitiska samarbetet med Finland. Det handlar bland annat om att låta varandra använda respektive lands flyg- och flottbaser. Utredningen bedömer att potentialen kan vara betydande om intentionerna förverkligas. Det skulle kunna ge "en stärkt regional konfliktavhållande förmåga", står det.

I dag utgör S, MP, V och SD en riksdagsmajoritet mot ett svenskt Natomedlemskap. Några tecken på att S skulle kunna svänga i frågan de närmaste åren finns inte. I SD finns enskilda företrädare som är positiva till Nato.

Utrikesminister Margot Wallström (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) skriver i dag på Dagens Nyheters debattsida att tvära kast i svensk säkerhetspolitik inte är aktuella.

"I den tid vi nu lever i så handlar det om att hitta dagens förnuftiga balanser. Kombinationen av militär alliansfrihet, höjd nationell försvarsförmåga och fördjupade samarbeten är vårt sätt att hantera utmaningarna vi står inför utan att bidra till ökad spänning i vårt närområde", avslutar statsråden sin artikel.

LÄS OCKSÅ

BÅDA SIDOR Borde Sverige gå med i Nato? Bästa argumenten – för och emot

TT