Skolstart - med hat och hån på nätet

Internet. För många unga innebär skolstarten en återkomst till en vardag med kränkande kommentarer, hot och olovliga publiceringar på internet. Över hälften av lärarna i mellan- och högstadiet uppger att deras skola har problem.

Mobbning och kränkningar på nätet upplevs som ett allt större problem i svenska skolor. Över hälften av alla mellan- och högstadielärare, 54 procent, uppger att deras skola har problem med detta, enligt en undersökning som Lärarbarometern gjort på uppdrag av Telenor.

– Precis som på andra arenor där människor umgås finns det problem på nätet och det är bra att lärare ser detta. En av utmaningarna har varit att det inte har funnits vuxna som har tillräckligt med kunskap om ungas digitala liv, säger Johnny Lindqvist, kommunikationschef på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor till TT.

Större medvetenhet

– Det finns fortfarande lärare som är ganska bakåtsträvande och inte vill sätta sig in i det. Men vi måste vara medvetna även om det kan vara svårt för vissa, säger Christan Gerecht, högstadielärare på Västra Stenhagenskolan i Uppsala, till TT.

En tredjedel av de drygt 1 500 lärare som tillfrågats i undersökningen uppger att problemet blivit vanligare de senaste två terminerna. Hälften tycker att det ligger på samma nivå som tidigare.

– Att det upplevs som vanligare kan också vara en signal om att skolor och lärare börjar ta in elevernas digitala kanaler när de tittar på hur unga mår, säger Lindqvist.

En bild som delas av Gerecht.

– Vi är tydligare i dag med att eleverna måste komma till oss direkt och berätta om någon skrivit något dumt. Vi uppmanar också alltid eleverna att ta screenshots så att vi har bevis och kan polisanmäla det, säger han.

Förändrad inställning

Det har länge funnits en diskussion om skolorna ska lägga sig i vad unga gör på nätet eller inte. Men nu märker Johnny Lindqvist en ökad förståelse om att det som händer på internet också påverkar skolsituationen.

Ofta är det samma barn som utsätts för mobbning och kränkningar på nätet som i klassrummet eller på skolgården. Därför måste de digitala kanalerna ingå i det vanliga trygghetsarbetet på skolorna, enligt Lindqvist som dock efterlyser bättre kunskap om ungas digitala vanor i vardagen - oavsett om de är utsatta eller inte.

– Mycket av barnens kommunikation har flyttat till digitala kanaler, så vuxna behöver vara där och förstå hur de fungerar också när barnen mår bra, säger han.

Mer kunskap

– Man behöver inte lägga ner hundratusen timmar på att vara närvarande på alla plattformar, men kommer någon och pratar om Snapchat så ska du veta vad det är.

Med bättre kunskap blir steget sedan lättare till att stötta en generation som växer upp i en helt digitaliserad värld.

– De allra flesta unga är medvetna om riskerna, men vet inte hur de ska stärka sig själva i digitala miljöer, säger Lindqvist.

TT