På jakt efter bakterier i tunnelbanor

Medicin. Förbipasserande tittar nyfiket när forskare Klas Udekwu gnuggar med tops på rulltrappans handtag vid en tunnelbanestation i Stockholm. På detta sätt ska bakterier och parasiter kartläggas. Men även resistenta bakterier kan upptäckas.

Under denna vecka kan tunnelbaneresenärer se ett par personer gnugga med tops mot väggar, bänkar och handtag vid rulltrappor. De är forskare, som inom ett internationellt projekt samlar in och artbestämmer tunnelbanans olika bakterier och mikroorganismer.

Klas Udekwu, forskare i molekylär biovetenskap vid Wennergrens institut vid Stockholms universitet, leder projektet.

– Syftet är absolut inte att avskräcka folk från att åka tunnelbana. I Sverige har vi en hög hygienstandard och är måna om våra medresenärer. Även om spår av bakterier finns betyder det inte att bakterierna finns levande, säger Klas Udekwu till TT.

Tålmodigt gnuggar han med nylontopsen mot rulltrappans handtag medan kollegan Callum Cooper tar tid med nitisk noggrannhet. För att tillräckligt mycket organiskt material ska fastna måste man svabba med topsen i tre minuter. Topsen stoppas sedan i ett provrör med saltlösning. Därefter identifieras mikroorganismen på topsen och bakteriernas dna utvinns och kartläggs vid Stockholms universitet.

Vill påverka byggandet

Studien gör det också möjligt att upptäcka resistenta bakterier. Med resultatet vill forskarna därför kunna vara med och påverka när nya tunnelbanestationer byggs.

– När vi kan säga vilka material som samlar höga bakteriehalter, blir det möjligt att undvika sådant material och förebygga spridning av sjukdomsframkallande och resistenta bakterier. Vid vissa sjukhus i USA har droppstänger av stål till exempel bytts ut till stänger av mässing, som visat sig samla färre bakterier, säger Klas Udekwu.

Bakterier skyddar

De resenärer som TT talar med vid tunnelbanan reagerar spontant negativt på begreppet bakterier.

– Jag tänker på bakterier när jag åker tunnelbana, säger Gabriella Bauer, resenär.

Men de flesta bakterier är bra för oss, betonar Klas Udekwu.

– Vi varken kan eller vill rubba den höga halten mikroorganismer i miljön. Våra egna bakterier ockuperar oss och hindrar andra bakterier från att etablera sig, säger han.

TT