Plan för nyanlända tonåringar att klara skolan

Utbildning. Regeringen får nu en rad förslag för hur elever som kommer till Sverige i årskurs 7-9 ska klara av att få behörighet till gymnasieskolan.

Utredaren föreslår bland annat individuella studieplaner, längre lovskolor och förstärkt rätt till studiehandledning på modersmålet.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) och gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) fick en hel bibba förslag från den särskilda utredaren Ebba Östlin. Hon har haft i uppdrag att föreslå hur utbildningen för nyanlända elever som kommer in sent i den svenska grundskolan ska anpassas för att öka elevernas möjligheter att nå behörighet till gymnasieskolans nationella program.

– Man kan nästan inte överskatta betydelsen av en fullgjord gymnasieutbildning för att komma in på arbetsmarknaden. Det är helt avgörande för många ungdomars möjligheter att ta sig in, säger Anna Ekström.

Men de nyanlända elever som kommer till Sverige i högstadieåldern, utan att kunna svenska och kanske med dålig utbildningsbakgrund, har väldigt kort tid på sig att nå behörighet.

Utredaren föreslår en individuell studieplan och även möjlighet till anpassad timplan, där eleverna kan få mer undervisning i ett antal utvalda ämnen som exempelvis svenska, matematik och engelska.

Ett annat förslag är att elever i stället för underkänt, ska kunna få ett skriftligt omdöme som tar sikte på den kunskapsutveckling som gjorts. Andra förslag är längre lovskolor för att inte förlora tid i inlärning och svenskaträning, förstärkt rätt till studiehandledning på modersmålet, vilket pekats ut som en viktig faktor för att nå resultat, samt att även ensamkommande ska ha rätt till modersmålsundervisning.

TT