Ogooglebar kan hamna i SAOL

Stockholm. Ordet "ogooglebar" gillades inte av sökjätten. Nu stryker Språkrådet nyordet ur sin lista.

– Jag tror att det är ett stort misstag, säger Niclas Lövkvist på pr-byrån Agency.

Enligt Svenska Akademien kan ordet ändå hamna i ordlistan.

Språkrådet tog i går beslutet att ta bort ordet "ogooglebar" ur den lista över nya ord i svenska språket som myndigheten gav ut förra året, rapporterar Vetenskapsradion. Det sker efter upprepade påstötningar från Google om att ändra ordets definition.

– Vi lägger oss inte platt, vi har försökt i det längsta, men det har tagit för mycket tid och resurser från annat arbete, säger Ann Cederberg, chef för Språkrådet.

– Nyordslistan är inte en ordlista i vanlig bemärkelse, utan en samling av ord som råkar komma upp under ett år, den har ingen officiell prägel, den har ingen tyngd och är ingen rekommendation.

Beslutet innebär inte att Språkrådet låtit sig censureras, enligt henne.

– Nej, nej, så är det inte. Google har inte vunnit något på det här.

Peter Englund, Svenska Akademiens ständige sekreterare, tycker att Google motverkat sitt eget syfte genom att påverka Språkrådet att ta bort ordet ogooglebart från nyordslistan.

– De skulle hindra något, nu har ordet fått en verklig spridning, förstår de inte att de skjuter sig i foten, det har de verkligen gjort, säger han.

Han utesluter inte att ordet ogooglebart så småningom kommer att hamna i ordlistan.

– Skulle vi ha nog många belägg för att det här ordet verkligen finns och används, då har det blivit en del av svenska språket, och ordlistan beskriver svenska språket. Då får gärna Google rulla fram sina kanoner, för vi har också kanoner, säger Peter Englund.

Niclas Lövkvist, vd vid pr-byrån Agency, tycker att inte heller att Google har agerat smart.

– Jag tror att det är ett stort misstag, för i grunden tror jag att Google har ganska gott renommé hos folk. Men man vill inte att ett stort amerikanskt företag ska ge sig in och peta i den här typen av saker, så det är verkligen en David-Goliat-situation, säger han.

– Jag ser i mitt eget Facebook-flöde i dag flera personer som förlöjligar Googles agerande, och skämtar och skrattar kring det och det visar ju att de hamnat helt snett. Är man stor och stark och mäktig, då måste man vara snäll, det är lite Bamsedoktrinen, och här misslyckas de med det, säger Niclas Lövkvist.

– I vanliga fall tycker Google att det är fantastiskt att deras varumärke och företagsnamn nästan har blivit synonymt med att man söker, att googla någonting, det har ju blivit ett verb. Men när något på minsta sätt skulle kunna tolkas som, i deras perspektiv, negativt, går man ut och gör en juridisk ansats för att stoppa detta.

Men Google är enligt sin jurist Petter Rindforth nöjt med att ordet nu plockats bort från listan.

TT: Men det finns ju kvar på nätet och används fortfarande?

– Jo, men det är ju varje varumärkesinnehavares uppgift att gå in och följa upp och framförallt se till att det inte finns mer eller mindre officiella hänvisningar till det som kan uppfattas som felaktiga.

Google vände sig bland annat mot att definitionen av "ogooglebar" i nyordlistan inte specifikt syftade enbart på det företaget. I definitionen stod "som inte går att hitta på webben med en sökmotor".

– Det är ju en felaktig hänvisning till ett starkt och välskyddat varumärke som Google.

TT: Nyordlistan är inte en officiell ordbok, bara en lista över ord som används och hur det definieras av dagens människor?

– Ja, jag håller ju inte med om det, det där är problemet för väldigt starka varumärken, att man kanske börjar använda dem för att hänvisa till lite allt möjligt. Då måste man gå in och titta på, i medier och uppslagsböcker och diskussionssajter och annat, hur ett varumärke används, så att det inte riskerar att degenereras, säger Rindforth.

När företaget utsatte Språkrådet med påtryckningar fanns det flera alternativ, varav ett var att helt enkelt strunta i sökmotorjättens krav. Men Ann Cederberg säger att strykningen av ordet nu kan bidra till en debatt om vem som bestämmer över språket.

– Det jag vill med detta är att få till en diskussion om, vem äger språket, vad kan man göra, vad kan man från ett företags sida göra? Ingenting, det är ju vi som använder språket som äger det och vi bestämmer över det.

Det här är första gången ett ord dragits tillbaka från listan.

TT