Polisen kontrollerade inte fler gömda 2017

Brott. Terrordådet i Stockholm förra året väckte debatt om polisens arbete med gömda.

Politikerna krävde att polisen skulle hitta och utvisa fler.

Men ny statistik visar att antalet utlänningskontroller ligger kvar på en i stort sett oförändrad nivå.

– Antalet inre utlänningskontroller är fortfarande inte ändamålsenligt högt, säger gränspolisens chef Patrik Engström till TT.

Efter terrordådet på Drottninggatan den 7 april hamnade polisens möjligheter att hitta gömda migranter och flyktingar i fokus. Rakhmat Akilov, som erkänt attentatet, skulle utvisas men avvek och levde illegalt i landet.

I debatten höjdes röster för en effektivare jakt på personer som inte har rätt att vistas i landet. Men av allt att döma lyckades polisen inte leva upp till detta 2017.

"Förmodligen oförändrat"

Antalet inre utlänningskontroller, polisens främsta verktyg för att hitta gömda, ser visserligen ut att ha ökat från bottennoteringen 2016 på 18 857 till 23 469. Men siffrorna innehåller flera felkällor och kan inte tolkas som en faktisk ökning, enligt Patrik Engström.

– Det går inte att med säkerhet säga om kontrollerna blivit fler eller färre. Antalet kontroller är förmodligen oförändrat. Tittar vi längre tillbaka i tid är det tydligt att antalet kontroller har minskat, säger han.

Minskningen brukar av polisen förklaras bland annat med det hårt kritiserade Reva-projektet för några år sedan, då polisen anklagades för att bedriva jakt på papperslösa. Efter terrordådet vände debatten, men någon större effekt i det praktiska arbetet har det inte blivit.

– Inom polisen måste våra resurser hela tiden prioriteras. Vi måste prioritera verkställighetsarbete mot skjutningar, gängbråk och våldtäkter. Att samhällsdebatten förändras innebär inte med automatik att vi kan göra ändrade prioriteringar inom polisen, säger Patrik Engström.

Fler farliga?

Däremot finns i dag ett större fokus på dem som ingår i den grupp som inte kunnat utvisas. Totalt handlar det om cirka 17 000 personer, varav drygt 12 000 gått under jord.

– Det stora flertalet av dem är fullkomligt harmlösa ur ett samhällsskyddsperspektiv. Men finns det i den här gruppen andra personer, fler, som skulle kunna tänka sig att begå grova brott eller någon form av attentat? Där har diskussionen förändrats.

Antalet som inte vill lämna landet, trots avslag, väntas de närmsta åren öka kraftigt. Fram till 2021 handlar det om över 42 000 personer, enligt Migrationsverkets prognos. I en allt större andel av ärendena är personen dessutom redan försvunnen när polisen får ärendet.

– Det är en jättestor utmaning, säger Patrik Engström som konstaterar att ärendebalansen kommer att öka.

TT