Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Maurits, Moritz

Tipsen som gör dig till sopguru

Publicerad 2017-05-30

Miljö. När allt fler slopar morgontidningen minskar sopberget, totalt med elva kilo per person förra året. Men för den som vill vara riktigt sopsmart finns fler vardagsrutiner att inleda - och det handlar inte om några avancerade insatser.

Siffror från Avfall Sverige visar att mängden returpapper minskade med 24 000 ton 2016 jämfört med 2015. Papper kan dock kännas som en tunn sak och samtidigt som papperssoporna minskade så ökade plastskräpet. Insamlingen av plastförpackningar ökade med nästan 35 procent förra året.

– Man får tänka efter innan man köper: Behöver jag verkligen det här? säger Jenny Westin, rådgivare på branschorganisationen Avfall Sverige, och tillägger att medvetenheten behöver öka.

"Lita på näsan"

För den som vill bli mer sopsmart finns det enkla regler att sätta upp för sig själv, att tänka efter före köp är bara första steget. Återvinning när konsumtionen väl är klar är en naturlig följd.

– Mat exempelvis, de rester man har, att man tillagar något på dem istället för att slänga. Det är inte så svårt, bara man tänker till. Och att man inte ska vara så rädd för det datumet som står på. Ofta är mat okej flera dagar efter, man ska lita på sin näsa.

Bortsett från omeletter och pytt i panna finns det en hel del andra enkla råd som minskar sopberget.

– Kläder ska man lämna till second hand i första hand, när det gäller förpackningar och glas att man tar det till återvinningsstationer.

"Viktigast är farliga avfallet"

Vad som ska slängas på vilket ställe kan kännas som en hel vetenskap. Gamla schampoflaskor, saftflaskor och plastkorkar lämnas exempelvis till återvinningsstationen. Större plastprylar lämnas däremot till återvinningscentraler.

– Allra, allra viktigast är farliga avfallet. Dit hör batterier och elavfall och annat farligt avfall. Att man inte slänger det i soporna är en av de viktigaste prioriteringarna, säger Jenny Westin.

Alla apparater med sladd eller batteri klassas som elavfall. Du lämnar det till en återvinningscentral. I en del kommuner finns även en "Farligt avfall"-bil som åker runt och samlar in bland annat mindre elektronikprylar.

– Risken är annars att ämnen kommer ut som inte ska komma ut i naturen. Att vi tar hand om det farliga avfallet är en av de viktigaste grejerna.

TT