Jakten på lasermannen skakade Sverige
Uppdaterad 2017-12-13 | Publicerad 2017-12-11
Brott. Beväpnad med ett gevär med lasersikte spred John Ausonius i början av 1990-talet fruktan på Stockholms gator.
Jakten på lasermannen blev den största polisutredningen sedan mordet på Olof Palme.
Nu står han inför rätta i Tyskland för ytterligare ett mord.
– Det var en tid av skräck och skakade landet rejält, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi.
På onsdag står John Ausonius åter inför rätta, men denna gång i Tyskland åtalad för ett mord som begicks i februari 1992.
Ett drygt halvår tidigare hade han skjutit sitt första svenska offer, en eritreansk student. Mellan augusti och januari skjuts totalt elva personer med utländsk bakgrund i Stockholm.
"Fruktansvärd panik"
Flera har precis innan sett ett rött koncentrerat ljus, som från ett lasersikte. Tidningarna fylls av spekulationer om "lasermannens" framfart - och fasan sprider sig bland Stockholms invandrargrupper.
– Det är en potentiell seriemördare som går omkring. Ingen vet om eller när han ska slå till igen. Det skapar en fruktansvärd panik hos människor som motsvarade rasprofilen, säger Jerzy Sarnecki.
En massiv jakt efter gärningsmannen inleds. Polisutredningen blir en av de mest omfattande i Sveriges historia och har jämförts med den efter mordet på Olof Palme. Men svårigheterna är många, inte minst eftersom polisen i stort sett saknar spår efter mördaren.
– Du har en gäckande skugga som dyker upp än här än där, skjuter i mörkret, skjuter på håll. Dessutom var han en enstöring med knappt några sociala kontakter, åtminstone inga i sådana kretsar där polisen har sina tentakler. Att polisen kände maktlöshet, liksom hela samhället, det är helt klart, säger Sarnecki.
Det tog närmare ett år innan Lasermannen den 12 juni 1992 kunde gripas under dramatiska omständigheter mitt under ett pågående bankrån i centrala Stockholm. Då hade totalt elva personer fallit offer för hans sikte - en mördad, flera andra med livslånga men.
Invandrarhat
Ausonius har i efterhand förklarat att det som drev honom var invandrarhat. Han verkade mitt i den främlingsfientlighet som växte fram i början av 1990-talet och som bland annat tog sig uttryck i attentat mot flyktingförläggningar, nazistdemonstrationer och framgångarna för Ny demokrati.
John Ausonius dömdes till livstids fängelse. I domen konstaterades att Ausonius brottslighet var unik i svensk kriminalhistoria.
I dag är den inte längre det, säger Sarnecki. Han syftar på Peter Mangs, som 2013 dömdes för två mord och åtta mordförsök i Malmö.
– Vi har nu haft två sådana gärningsmän. Risken är inte obefintlig att vi får fler.
TT