Förslag: Legitimationskrav på yrkeslärare

Utbildning. Om fem år införs krav på att yrkeslärare, precis som de flesta andra lärarkategorier, ska vara legitimerade. Men för modersmålslärare vore det orimligt med ett sådant krav, enligt regeringens utredare.

Sedan 2011 krävs lärarlegitimation i aktuellt ämne och årskurs för att få en fast tjänst, ansvara för undervisningen och sätta betyg. Hittills har både yrkeslärare på gymnasiet och modersmålslärare varit undantagna, eftersom bristen på dessa lärarkategorier varit så stor. Men nu skärps kraven för yrkeslärarna. Från och med juli 2022 ska även de vara legitimerade. Ett inte orimligt steg med tanke på att nästan två av tre yrkesverksamma yrkeslärare redan har en pedagogisk högskoleutbildning, enligt utredningen.

Inte möjligt

Med att införa samma krav på modersmålslärare skulle inte fungera under överskådlig tid, då en växande andel i kåren saknar lärarutbildning och utbildningsmöjligheterna är begränsade. Målet måste sättas på sikt.

– Kurvorna pekar åt fel håll och därför är det inte realistiskt att ta bort undantaget på legitimationskrav. Det är mer verksamt att föreslå strategier för att stärka kompetensen, säger regeringens utredare Björn Åstrand.

Skolverket föreslås därför få i uppdrag att svara för fortbildning av yrkesverksamma, obehöriga modersmålslärare. Fortbildningen ska motsvara en termins heltidsstudier.

Leg fritidspedagog

Utredningen, som tillsattes i höstas, har som övergripande uppgift att föreslå hur läraryrket kan få högre status. Därför föreslås också en särskild legitimation i fritidspedagogik, samt att förskolechefer blir rektorer i lagens mening. Samtidigt införs ett krav på att förskolerektorer ska genomgå en kortare rektorsutbildning, på 7,5 högskolepoäng.

– Detta skapar ett mer sammanhållet skolsystem och bryter med traditionen att sätta förskolor och fritidshem på undantag. Förskolor och fritidshem är viktiga för barns utveckling och viktiga för kunskapsuppdraget, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Utredningen ska återkomma i december med ett slutbetänkande. Då väntas förslag om bland annat hur lärares administrativa uppgifter kan minska, om lärares fortbildning och karriärtjänster.

TT