Brister hos polisen - brott klaras inte upp

Brott. Trots att kriminaltekniken går framåt minskar andelen brott som en gärningsman kan knytas till.

En ny granskning visar att polisens forensiska arbete brister på flera punkter - och följderna är allvarliga.

– En del brott som hade kunnat klaras upp riskerar att inte bli lösta, säger Per Dackenberg på Riksrevisionen.

Problemet är att polisens resurser inte används effektivt, enligt Riksrevisionens rapport.

– Det gör att den forensiska verksamheten inte kan bidra till personuppklarning av brott på det sätt som den skulle kunna göra, säger Per Dackenberg, projektledare för myndighetens granskning.

Teknisk bevisning är en viktig del i brottsutredningar. Ofta kan spår som dna och fingeravtryck ha en avgörande betydelse. Men de senaste tio åren har andelen personuppklarade brott minskat med 20 procent.

Per Dackenberg framhåller att det forensiska arbetet ute på fält och i laboratorier fungerar väl.

– Men sedan fastnar det i en administrativ och logistisk kedja som ställer till det, säger han.

Krångliga system

Huvudproblemet är de långa handläggningstiderna. Ibland avstår polisens utredare till och med från att skicka in spår för analys eftersom det tar så lång tid att få svar, enligt Riksrevisionen.

– Problemet orsakas framför allt av att det är svårt att beställa undersökningarna. Det blir fel och det tar tid att rätta till. Sedan avbeställer man heller inte alltid forensiska undersökningar som inte längre behövs, till exempel om en förundersökning läggs ner, säger Per Dackenberg.

Rapporten pekar också på brister i polisens ärendehanteringssystem. De fyra olika system som används har svårt att kommunicera med varandra.

– Många inom polisen får lägga ner en stor del av sin arbetstid på att manuellt föra över information mellan systemen. Då riskerar det att bli fel och det tar väldigt lång tid.

Blir inte lösta

Sammantaget försvårar detta för polisen att klara upp brott, något som får allvarliga konsekvenser.

– En del brott som hade kunnat klaras upp riskerar att inte bli lösta. De långa handläggningstiderna leder också till att häktningar hävs, vilket innebär att misstänkta går fria och kan begå nya brott. Så det här kan ställa till det ordentligt, säger Per Dackenberg.

Polisen måste skärpa sitt arbete på flera punkter, anser Riksrevisionen. Ärendehanteringssystemen bör kopplas samman så att uppgifter överförs automatiskt och rutinerna för att beställa forensiska undersökningar bör omprövas.

– Man behöver också se över kompetensutveckling och utrustning för ingripandepersonal när det gäller spårsäkring, säger Per Dackenberg.

TT