Avancerad metod räddar fler vid stroke

Hälsa. En ny metod kan göra skillnad som natt och dag för personer som drabbas av en stor blodpropp i hjärnan. Nu vill Socialstyrelsen att fler ska få tillgång till metoden.

En relativt ny behandlingsmetod, trombektomi, har en mycket god effekt vid en blodpropp i hjärnans främre stora kärl.

Det konstaterar Socialstyrelsen, som ger åtgärden högsta prioritet i dess nya riktlinjer.

– Vi anser att den här metoden är oerhört prioriterad. En stor blodpropp i de här kärlen resulterar ofta i väldigt svåra skador, som ensidesförlamningar eller talsvårigheter, samtidigt som den här metoden är väldigt bra, säger Anna Lord, projektledare för de nya riktlinjerna.

I vissa fall, konstaterar Socialstyrelsen, kan patienten vara uppe och gå i sjukhuskorridoren mer eller mindre direkt efter behandlingen.

Vid trombektomi förs ett tunt rör upp till hjärnan via ljumsken. Det drabbade kärlet lokaliseras med hjälp av röntgen, varpå proppen dras ut från kärlet.

Mer jämlik

– I dag utförs trombektomi i praktiken på bara tre platser i Sverige, på Sahlgrenska i Göteborg, Karolinska i Stockholm och på Skånes universitetssjukhus. I dag utförs cirka 500 ingrepp per år, men behovet är cirka 1 200 per år, säger Anna Lord.

Metoden finns även i Uppsala, Linköping och Umeå, men där endast i mindre skala.

Antalet ingrepp måste alltså inte bara öka med 700. Tillgången måste också fördelas mer jämlikt över landet.

Men det är lättare sagt än gjort. Ingreppet är avancerat och bör utföras så snabbt som möjligt, åtminstone inom sex timmar efter insjuknandet.

– Varje minut räknas, så det är väldig utmaning att få en organisation som fungerar. Exempelvis kräver ingreppet att det finns en neuroradiolog som kan lokalisera proppen, säger Anna Lord.

Alla vinner

Det handlar alltså om att identifiera rätt patienter och transportera dem till rätt plats, och att ha utbildad personal tillgänglig dygnets alla timmar.

En sådan utbyggnad av strokevården kostar pengar, men enligt Socialstyrelsen vore det en god investering, inte bara för patienterna själva utan också för samhället som stort.

– Om patienterna kan fungera hemma igen eller komma tillbaka till arbetet så vore det väldigt mycket värt, säger Anna Lord.

TT