Katalansk separatism i skuggan av dåden

Spanien. Efter terrordåden i Spanien har Katalonien och Madrid visat upp en sällsynt enighet. Men samarbetet påverkar inte Kataloniens omtvistade planer på en separatistisk folkomröstning.

Och under ytan bubblar motsättningarna.

Regionregeringen var mitt i förberedelserna för sista rycket i kampanjen för en folkomröstning om att bryta sig loss från Spanien, när en skåpbil dundrade in på Barcelonas pulsåder Las Ramblas, dödade13 personer, skadade över 130 människor och försatte landet i chock.

Dagen därpå manifesterade Kataloniens president Carles Puigdemont sida vid sida med sina politiska ärkefiender, Spaniens konservativa premiärminister Mariano Rajoy och kung Felipe.

Alla tre betonade vikten av samarbete och enighet i spåren av terrorn.

Efter ceremonin träffades Rajoy och Puigdemont för ett enskilt möte - det första officiella på över ett år, skriver El Mundo.

Backar inte

Samtidigt som Rajoy erbjöd sitt fulla samarbete med regionens myndigheter betonade han att terrorismen "är den viktigaste frågan, den som oroar folket". Efter dåden har Katalonien anklagats för att inte ha varit tillräckligt på hugget inför terrorhotet, i sin upptagenhet med självständighetsfrågan.

Men Puigdemont har inga planer på att stoppa folkomröstningen, som han insisterat på att hålla den 1 oktober.

– Attentaten kommer inte att förändra vägkartan för processen, sade han i en intervju med radiokanalen Onda Cero, där han beklagade att "man passar på att göra politik" av dådet.

Han får visst medhåll av katalanen Carlos Roqué, som sitter och diskuterar med en granne på en bar på Carrer de l'Hospital i centrala Barcelona.

– Dådet har inget att göra med självständighetsfrågan. Jag tror inte att någon av sidorna kommer att röra sig en millimeter. Det dröjer nog inte länge innan bilden av enighet rämnar igen, säger han till TT.

Ekonomin viktig

Själv är han inte klar över hur han skulle rösta om folkomröstningen blir av - vilket han finner osannolikt. Madrid har vägrat att giltigförklara initiativet och hotar med juridiska åtgärder om det genomförs. Samtidigt vill regeringen undvika en situation där myndigheter sätts in för att hindra omröstningen.

– Jag tror inte att någon egentligen vill ta detta hela vägen, det handlar om ett politiskt spel för att sätta press på varandra. Och nu har båda sidor svårt att backa. Men i slutändan tror jag ändå att de kan nå en överenskommelse där Madrid ger något annat till Katalonien.

Han lyfter fram den ekonomiska frågan som den viktigaste bakom missnöjet med den nationella regeringen. Många katalaner ser det som orättvist att den relativt rika regionen måste betala mer till statskassan än andra regioner.

"Världen går sönder"

För den pensionerade frisören Silvia Manso, som stannat upp för att vila i en av de smala gränderna i stadsdelen Raval, är det dock historiska skäl som får henne att önska självständighet.

– Världen håller på att gå sönder. Kanske kommer jag inte hinna se det hända. Men vi vill bara leva i fred här, att det gamla aldrig ska komma tillbaka igen, säger hon, med syfte på den spanska diktaturen under Fransisco Franco.

Anarkistfästet Barcelona var en av republikens sista bastioner att falla i fascisternas händer under inbördeskriget i slutet av 30-talet. Fortfarande i dag beskrivs ofta Barcelona som vänsterorienterat, i kontrast till konservativa Madrid.

– Madrid vill ha sitt, vi vill ha vårt, säger Silvia Manso.

Andra Barcelonabor ser hela frågan om folkomröstningen som tjatig.

– Faktum är att jag inte längre följer nyheterna kring denna fråga, jag är så trött på den. Lös andra frågor som är mer viktiga först, som det som hänt de här dagarna med attentaten, säger jag.

– Sen kanske man kan gå vidare med det andra, säger Eva Iglesias, som är ute på promenad med hunden.

TT:s utsända