Allt fokus på supertisdagen

USA. Storsegern i South Carolina stärker Demokraternas Hillary Clinton inför supertisdagen, då ett dussintal delstater utser sin favorit inför höstens presidentval. På den republikanska sidan har Donald Trump kopplat ett stadigt grepp om väljarna.

– Om de andra aspiranterna ska ha någon chans att stoppa Trump så måste det ske nu. Sydstaterna med de stora grupperna väckelsekristna är områden vars stöd Ted Cruz baserat sin kandidatur på. Om Trump kan slå honom där är han på mycket god väg mot presidentnomineringen, säger Dennis Goldford, professor i statsvetenskap vid Drake University i Des Moines i Iowa.

Stressad ledning

Senator Cruz hemstat Texas finns bland de många delstater som går till val på supertisdagen - jämte bland andra Georgia, Arkansas, Oklahoma, Minnesota, Massachusetts och Virginia.

Nu hårdnar kampen om delegaterna, de ledamöter vid sommarens partikonvent som i slutändan avgör vem som blir respektive partis kandidat. Olika delstater har olika antal delegater beroende på folkmängd, och de allra flesta delegaterna är bundna att rösta i linje med resultatet i primärvalet eller nomineringsmötet i hemstaten.

På den republikanska sidan krävs 1 237 delegater för att få majoritet och knipa presidentkandidaturen. I nuläget har Donald Trump samlat 81 och Ted Cruz och Floridasenatorn Marco Rubio 17 var. Drygt 600 står på spel under supertisdagen, vilket innebär att ingen kan nå den eftertraktade majoriteten. Men Trump, som leder i många av delstaterna, kan stärka sin medvind vilket skapar stor stress i Republikanernas ledning.

– Han är inte en klassiskt konservativ politiker och han är svårkontrollerad. Trump kan byta åsikt snabbt, han ser politik som "dealmaking". Dessutom skapar han ilska hos spansktalande latinos och andra minoriteter, säger Goldford.

Inga favoriter

Men tvåan och trean i kampen, de som möjligen skulle kunna ge Trump en match, är inte heller partifavoriter. Ultrakonservativa Cruz är illa omtyckt i Washington, han ses som en egoistisk politiker som inte drar sig för att smutskasta. Varken han eller Rubio fruktas kunna attrahera de oberoende väljarna i mitten som är så viktiga för att vinna presidentval i USA.

– Rubio kanske framstår som en ung, frisk fläkt. Men han är verkligen inte moderat, till exempel är han emot abort även vid våldtäkt och han valdes med hjälp av Tea Party-stöd 2010, påpekar Goldford.

– Dessutom vill alla amerikaner vara Donald Trump.

Läget är onekligen prekärt hos Republikanerna, vars väljare under inga omständigheter vill se fortsatt demokratiskt styre efter två mandatperioder med Barack Obama. Och i det polariserade USA girar samtidigt Demokraterna till vänster. Den självutnämnde demokratiske socialisten Bernie Sanders har inte bara utmanat ex-utrikesministern Hillary Clinton om presidentkandidaturen utan också tvingat henne att diskutera frågor som minimilön och korruption i finansvärlden.

Valbar?

På den demokratiska sidan är det magiska delegatsantalet 2 282 - men där finns också flera så kallade superdelegater, obundna partihöjdare som röstar efter eget huvud. Det är mycket tack vare dem som Hillary Clinton har en stor ledning; 544 delegater mot Sanders 85.

Sanders har skapat stor entusiasm bland unga väljare, men liksom Cruz anses han vara icke valbar - främst på grund av epitetet "socialist".

– Det mesta en socialist någonsin fått i ett amerikanskt presidentval är 5,99 procent, det fick fackföreningsledaren Eugene Debs 1912, säger Goldford.

TT