Oviss kamp om EU:s framtid

EU. Med en månad kvar till EU:s stora 60-årsfirande av Romfördraget tycks unionens framtid mer oviss än någonsin förut.

Oenigheten om rätt väg att gå vidare får hela samarbetet att darra.

EU:s fiender har glada dagar.

– Faktum är att EU har ingen framtid alls i sin nuvarande form, utropade brittiske EU-motståndaren Nigel Farage när EU-parlamentet i förra veckan debatterade framtida reformer.

Uttalat EU-fientliga partier ligger starkt framme i opinionsmätningar inför kommande val i Nederländerna och Frankrike.

– Det vore slutet för EU, sade finanskommissionären Pierre Moscovici till tv-kanalen CNBC i måndags om vad som sker om Nationella frontens Marine Le Pen skulle vinna det franska presidentvalet i maj.

Juncker grubblar

EU-vännerna sätter sitt hopp till att Le Pen ändå ska förlora och att vinnaren, vem det än blir, ska kunna skapa ny fart och engagemang i EU-arbetet, tillsammans med Tysklands förbundskansler - oavsett om det från i höst fortsatt blir Angela Merkel eller rent av socialdemokraten Martin Schulz.

Inte heller då lär det dock bli enkelt att hitta något som alla gillar. Många medlemsstater drar åt helt olika håll i synen på tunga frågor som flyktingmottagning, arbetskraftsinvandring, ekonomisk politik och inte minst vad som egentligen ska bestämmas i Bryssel.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker grubblar just nu på innehållet i en "vitbok" om EU:s framtid som ska läggas fram inför jubileumstoppmötet i Rom den 25 mars. Förslagen lär luta mot ett utökat samarbete - även om balansgången är svår.

Skeptiska svenskar

EU-parlamentets ledamöter har för sin del redan sagt sitt om hur de vill förändra unionen. I tre resolutioner i förra veckan uttalades önskan om ett mer federalt EU, med en gemensam budget för eurozonen och färre ledamöter i EU-kommissionen.

Även här var dock oenigheten tydlig. Resolutionerna gick igenom med knapp majoritet och med klara skillnader mellan medlemsländerna. De svenska ledamöterna tillhörde de absolut mest kritiska, oavsett partifärg.

Liberalerna Cecilia Wikström och Jasenko Selimovic var enda svenskar att rösta för resolutionerna.

"Genom att ge EU-parlamentet full makt över EU:s budget, slå ihop ministerrådet och det europeiska rådet, kraftigt trappa upp EU:s roll i säkerhets- och utrikespolitiken med ett gemensamt EU-försvar, kan EU:s handlingsförmåga stärkas, vilket i längden kommer att stärka medborgarnas förtroende för unionen", skrev Wikström efteråt i ett uttalande.

Bryssel, TT:s korrespondent