Slovaker mobiliserar mot extremism

Slovakien. I våras tog högerextrema Vårt Slovakien plats i landets parlament och sedan dess har partiet bland annat satsat på medborgargarden.

Oro över det stora stödet för partiet bland förstagångsväljare har lett till flera kampanjer riktade till unga.

Under förra årets brinnande flyktingkris i Europa sökte 330 personer asyl i Slovakien. Åtta ansökningar beviljades.

Trots det gjordes migration till en av de stora frågorna inför landets parlamentsval i mars, och premiärminister Robert Fico skruvade upp tonläget mot invandrare. Men hans socialdemokratiska parti Smer-SD tappade sin absoluta majoritet och regerar nu i koalition med ett antal mindre partier.

Ridande på de främlingsfientliga stämningarna chockade samtidigt ytterkantspartiet Vårt Slovakien genom att ta sig hela vägen in i parlamentet, med åtta procent av rösterna.

Rasistiskt hat

Partiet betraktas som nynazistiskt och sprider ett öppet hat mot minoriteter. Landets romska befolkning kallas i partiprogrammet för "parasiter".

Ett av dess uttalade mål är att upprätta en "inhemsk milis". Sedan i april patrullerar partimedlemmar regelbundet ombord på tåg för att, enligt egen utsago, upprätthålla säkerheten.

Partiledaren Marian Kotleba ledde tidigare ett annat högerextremt parti som förbjöds efter att ha uppmanat till rasistiskt våld. Han har nu bytt ut de tidigare uniformerna - slående lika Hlinkagardets, den slovakiska motsvarigheten till Mussolinis svartskjortor och Hitlers SA - mot gröna tröjor. Och man firar inte längre öppet årsdagen av bildandet av den slovakiska fasciststaten. I stället försöker partiet framställa sig som en bredare anti-etablissemangsrörelse.

Dåligt förberedda

Att många unga tycks köpa den bilden - över 20 procent av förstagångsväljarna röstade på Vårt Slovakien - har väckt en debatt om bristande skolundervisning i samhällskunskap.

– Det saknas också inslag av kritiskt tänkande och källkritik på skolschemat. Våra unga medborgare är helt enkelt dåligt förberedda på att hantera den här typen av populistisk, xenofobisk, retorik, säger Daniel Milo, expert på extremism vid tankesmedjan Globsec Policy Institute i huvudstaden Bratislava.

Utbildningsdepartementet har tagit fram en manual för lärare om högerextremismens historia. Men den anses vara alltför stelbent.

– Lärare behöver vägledning inte bara i hur de undervisar om historien, utan också om den nuvarande situationen för minoriteter och invandrare, om hur man kan bemöta rasism och hat i vardagen i skolorna, säger Jana Kadlecikova vid Centrum för forskning om etnicitet och kultur i Bratislava.

Motkrafter

Parallellt har Stiftelsen ett öppet samhälle och Folket mot rasism inlett kampanjer mot näthat. På lokal nivå satsar initiativet "Inte i vår stad" på utbildning i demokratifrågor och mänskliga rättigheter för unga i regionen Banská Bystrica. Men det är långt ifrån tillräckligt, säger grundaren Rado Sloboda.

– I flera regioner saknar människor möjligheter att hitta jobb, att skapa sig en framtid. Många av dem är frustrerade över situationen och där måste politikerna göra ett bättre jobb för att lösa sociala problem, säger han.

TT