Krisläge för Republikanerna

USA. Donald Trump dominerar kampen om Republikanernas kandidatur inför höstens presidentval - vilket skapar panik hos partiledningen.

– Republikanerna befinner sig i en stor kris, konstaterar USA-kännaren Frida Stranne.

Innan den omtvistade och populistiske affärsmannen har nått den magiska siffran 1 237 delegater så har partiet dock ingen kandidat. Når Trump inte dit genom primärvalen så väntar ett så kallat öppet partikonvent i sommar, vilket är ett viktigt skäl för både Ohioguvernören John Kasich och Texassenatorn Ted Cruz att fortsätta sina kampanjer.

– Går det till flera omröstningar på konventet kan John Kasich bli den kandidat som partiet enas om och för fram. Frågan är om han har den karisma, det som krävs, för att vinna ett presidentval, säger Stranne.

Stor risk

Flera analytiker TT talat med har framhållit att både Trump och den ultrakonservative Texassenatorn Ted Cruz är avskydda inom partiet. Trump anses svår att kontrollera och har en minst sagt vag politisk agenda. Ledningen skulle därför helst se en annan lösning, men den åsikten går tvärtemot väljarnas budskap i primärvalen. Flera krismöten inom partiet är planerade till senare i veckan.

– Det en väldig risk som partiet tar, om man skulle välja att inte nominera Trump när han fått så stort stöd i valet. Det är ju precis sådant partielitistiskt beteende som väljarna vänder sig emot, säger Stranne som är verksam vid Högskolan i Halmstad och Svenska institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

– Det finns flera olika scenarier framöver, det talar om en partisplittring.

Startat revolution

Vad som förvånar statsvetaren Dale Kuehne vid Saint Anselm College i New Hampshire är att Republikanerna skapar så stor entusiasm i de pågående primärvalen. Republikanerna brukar vara minoritetspartiet, men i år har de fått miljontals att rösta.

– I Ohio gick 2 miljoner republikaner till vallokalerna jämfört med 1,2 miljoner demokrater. Det har aldrig hänt tidigare, säger Kuehne.

En förklaring är att många demokrater som är missnöjda med Barack Obamas tid i Vita huset inte vill rösta på Hillary Clinton, då de ser henne som presidentens arvtagare. Och om de inte gillar den äldre vänsterdemokraten Bernie Sanders så finns det inte så mycket att välja på.

Mycket tyder på att höstens presidentval ändå kommer att stå mellan Donald Trump och Hillary Clinton. Om så blir fallet kommer valrörelsen inte att likna något tidigare när det gäller kampanjernas utformning och det politiska samtalet.

– Båda har kärnanhängare men de har också mycket starkt motstånd mot sig, säger Stranne.

TT