Markerar slut för skamlig Danmarkshistoria

Danmark. Nu: Semestermål. Då: Slavkoloni.

Nästa vecka har det gått hundra år sedan Danmark sålde sina västindiska öar till USA - något som statsminister Lars Løkke Rasmussen beskriver som slutet på ett "hemskt kapitel" i landets historia. Nu besöker han öarna.

Västindien är vita stränder, turkost hav, lyxkryssningar och palmer för dem som googlar platsen i dag. Men historien vittnar också om helt andra bilder.

– Miljontals människor rövades bort från framför allt Västafrika till Latinamerika och Nordamerika under vidriga förhållanden. Det är oerhört viktigt att slå vakt om minnet av de fruktansvärda övergrepp som drabbade dessa människor, säger Mats Djurberg, generalsekreterare för Svenska Unescorådet, till TT.

Sverige sålde sin koloni i Västindien 1878. Då blev ön Saint-Barthélemy fransk igen. Och i Danmark har det snart gått ett sekel sedan försäljningen av öarna Saint Croix, Saint John och Saint Thomas. Socker var länge en viktig handelsvara i Danska Västindien och i början baserades arbetskraften på slavar.

– Den transatlantiska slavhandeln var oerhört omfattande. Många länder tjänade mycket pengar på handeln med människor. Välståndet i flera europeiska länder på den tiden kom till delar från handeln med socker, som möjliggjordes genom slavhandeln, säger Mats Djurberg.

Skamlig del

Många av Köpenhamns vackra hus byggdes för pengar som tjänats genom slavars slit, konstaterade statsminister Lars Løkke Rasmussen (V) i sitt direktsända nyårstal:

– Det är ingen stolt del av Danmarkshistorien. Det är skamligt. Och det är lyckligtvis historia.

I en folkomröstning 1916 röstade 64,5 procent av danskarna ja till en försäljning och den 31 mars 1917 tog USA över det som i dag är Amerikanska Jungfruöarna.

Runt ett sekel efter försäljningen svarar nästan varannan tillfrågad person (49,3 procent) att Danmark officiellt bör ursäkta befolkningen på öarna för sin inblandning i slavhandeln, enligt en undersökning av analysinstitutet Wilke som publicerades i Jyllands-Posten före jul. 36 procent svarade nej.

I folketinget anser däremot en majoritet att Danmark inte ska be om ursäkt, något som det rått politisk konsensus om. En ursäkt ska komma från den som begått den förkastliga handlingen för att det ska ha någon betydelse, resonerar kulturminister Mette Bock (LA).

– Man kan inte be om ursäkt å andras vägnar, säger hon till Danmarks Radio.

– Men genom att säga att vi skäms över det, så ställer vi oss skuldra mot skuldra med de efterlevande, fortsätter Bock och syftar på det statsministern sade i nyårstalet.

Inget officiellt krav

Från officiellt håll på Amerikanska Jungfruöarna önskar man sig inte någon dansk ursäkt, enligt Jyllands-Posten som mött flera politiker på plats.

– Jag föredrar att det byggs broar mellan efterlevande till slavar och tidigare slavägare genom samarbete och utbyte, som det till exempel görs genom vänskapsföreningarna, säger guvernören Kenneth Mapp till tidningen.

Senatorn och politikerveteranen Positive Nelson, från Saint Croix, håller inte med. Hundraårsdagen är ett bra tillfälle för Danmark att be om ursäkt, anser han.

– Vi har ännu inte läkt såren efter det som skett. Just nu har vi till exempel inget jordbruk, det beror bland annat på trauman från tiden med slaveri på sockerplantagen, säger han till Jyllands-Posten.

Nästa vecka reser Lars Løkke Rasmussen till öarna för att vara på plats och markera 100-årsdagen. Han ska besöka historiska platser och samtala med bland andra guvernör Kenneth Mapp.

"Jag ser fram emot att möta befolkningen och politikerna på öarna och visa vår respekt för dem och historien", säger han i ett uttalande.

TT