Paramilitärer ännu aktiva i Krim

Krim. När Ryssland tog kontroll över Krim för drygt ett år sedan var lokala så kallade självförsvarsstyrkor ett viktigt redskap. Nu är de i praktiken en fruktad parallell polisstyrka direkt underställda det nya ryska styret.

Vid självförsvarsstyrkornas högkvarter i centrala Simferopol, Krims huvudstad, passerar medlemmar i styrkan in och ut genom en bastant svart stålentré. Det är enbart män och de är av det hårdare virket. Vore det inte för uniformerna skulle det vara lätt att tro att det snarare var ett motorcykelgäng än en paramilitär grupp som håller till i lokalerna.

Under det snabba förloppet när Krim blev ryskt var självförsvarsstyrkornas uppgift bland annat att säkra gator och torg från motstånd mot det ryska maktövertagandet samt att dölja närvaron av ryska förband. Självförsvarsstyrkorna var direkt inblandade i övertagandet av både parlamentet i Simferopol och flygplatsen utanför staden.

Krigsveteraner

– Självförsvarsstyrkorna uppstod som ett direkt svar på Ukrainas aggressiva och ryssfientliga högerpolitik. Det handlade helt enkelt om ren självbevarelsedrift, hävdar styrkornas talesperson Kirill Nagornyak i en intervju med TT.

Enligt honom består självförsvarsstyrkorna i dagsläget av omkring 500 man. Till detta kommer en reserv som han inte vill specificera hur stor den är.

– Vi har reserver så att det räcker och det är duktigt folk, vi tar bara in proffs, det vill säga välutbildade soldater. Vi har många veteraner i våra led, från kriget i Afghanistan och framåt, säger Kirill Nagornyak.

Bland de Krimbor som motsätter sig rysk överhöghet är rädslan för självförsvarsstyrkorna påtaglig. På tv-kanalen ATR är Shevket Memetov chef över ett av få mediebolag som fortfarande kritiserar den nya ledningen i Krim. Han är lika energisk som frispråkig. Men när självförsvarsstyrkorna kommer på tal tystnar han:

– Du måste förstå att jag inte kommer att ge några kommentarer angående självförsvarsstyrkorna, det går bara inte.

Tortyranklagelser

På frågan om självförsvarsstyrkorna har deltagit i de polisoperationer som hans redaktion varit utsatt för nickar han stilla. Men styrkornas talesman Kirill Nagornyak nekar bestämt till att självförsvarsstyrkorna skulle ha deltagit i aktioner mot ATR eller andra medier.

– Vi bryr oss inte om medier, varför skulle vi göra det? Nu tillhör Krim Ryssland och i Ryssland får alla utrycka vilka åsikter de vill, säger Kirill Nagornyak.

Människorättsorganisationen Human Rights Watch skriver i en rapport i november förra året att paramilitära grupper har gjort sig skyldiga till bland annat olagliga gripanden, bortföranden, trakasserier av oliktänkande, attacker mot journalister och åtminstone ett fall av tortyr.

Kirill Nagornyak slår bort anklagelserna.

– Du måste förstå att Human Rights Watch inte är någon objektiv organisation. De är en del av den antiryska västpropagandan. Du har felaktiga uppgifter.

Bevakar strategiska platser

De Krimbor som under det senaste året blivit utsatta för självförsvarsstyrkornas ofta våldsamma aktioner och valt att polisanmäla händelserna har gjort det förgäves. Samtliga utredningar har lagts ned utan åtgärd.

Styrkorna i Krim är varken en del av den ryska polisen eller lyder under försvarsmakten, utan tar sina order från de ryska politiker som styr i Krim. Till styrkans befintliga arbetsuppgifter hör bland annat att bevaka vattenreservoarer och strategiska broar.

Kirill Nagornyak hävdar att det tack vare styrkorna har gått att besegra en möjlig fiende.

– Terrorister har planerat att spränga viktiga broar och att förgifta dricksvattnet. Men nu finns det inga terrorister i Krim, säger han.

I likhet med väldigt många andra ryssar i Krim använder Kirill Nagornyak aldrig termen annektering när han talar om Rysslands ingripande i Krim, han använder i stället termen återförening. Oavsett vad man kallar det har självförsvarsstyrkorna spelat en central roll i maktövertagandet.

TT