Alfelt: Matchen kan förändra hans liv
HAMBURG. Sven Fornling vs Karo Murat är en svensk Rocky-saga, men låt oss slippa slutet.
Du kan ju Rockystoryn. Sylvester Stallone som Den italienske hingsten Rocky Balboa kommer från ingenstans och får utmana världsmästaren Apollo Creed om VM-titeln.
Fornling kommer lika mycket från ingenstans med samma chans att förändra sitt liv. Så låt det inte bli som i filmen, ett kontroversiellt delat domslut med mästaren Karo Murat som fortfarande regerande mästare.
Ingen direkt objektivitet i den formuleringen från min sida men krönikor ska inte vara objektiva och jag både känner och gillar Sven som är en otroligt sympatisk landsman och seriös idrottsman. Karo Murat träffade jag och pratade med för första gången i eftermiddags och även han gav ett trevligt intryck, som de flesta boxare gör, men det vore löjligt att ens försöka hävda annat än att jag vill se Fornling nita honom och bli ny världsmästare för IBO i lätt tungvikt.
Finns i vårt DNA
Boxning är sån. Man väljer sida. Ond eller god. Landsman eller från någon annanstans. Utan känslor blir kampsport bara meningslöst våld. Matchningen måste engagera för att den alldeles speciella täta känsla som uppstår på en gala ska rycka tag i oss. Kalle det blodtörst, neanderthalarementalitet eller vad ni vill men som UFC-presidenten Dana White sa när jag intervjuade honom – fighting finns i vårt DNA.
Det är svårt att värja sig mot kittlingen det ger när två fajter ställer sig mot varandra i en ring eller bur oavsett vad mani grunden anser om företeelsen.
Sven Fornling har aldrig varit en supertalang på någonting. Att han går upp för att slåss om en VM-titel är resultatet av en vilja som förmodligen gått över gränsen för besatthet. Han kan inte se sig som underdog mot någon. Han vet att han är bättre tränad än vilken motståndare han än kommer att möta.
”Springer till jag svimmar”
Från att ha varit en knubbig unge utan förutsättningar för att lyckas i någon idrott har han gjort sig själv till ett fysiskt praktexemplar. Han har sprungit en mil i kuperad terräng på 34,38. När hans tyska stallkompisar i ECB tog syrgas efter att ha genomfört ett löptest på tio gånger tre minuter på löpband satt till hastigheten 16 (vad det nu innebar) avslutade Sven med att höja hastigheten och lägga på två minuter till i den tionde och sista löpningen.
Han struntar i tyskarnas som han ser det övertro på pulsklockor, statistik och analyserande.
– Jag springer till jag svimmar och gör armhävningar tills jag faller ihop, är hans enkla resonemang.
Trodde inte på den här utvecklingen
Jag ska ärligt erkänna att även jag, trots att jag följt Sven i ganska många år nu, aldrig såg att den här chansen skulle komma som en logisk följd av hans prestationer i ringen. Han dök upp som en överoptimistisk slagskämpe i ringen. Slog massor av slag men tog också emot mängder av alldeles för hårda smällar.
– Jag har järnkäke, var hans ständiga försvar för sin bristande defensiv.
Ingen i boxningsvärlden klarar sig särskilt bra om man försvarar sig med käken. Förr eller senare möter man knytnäven som släcker ljuset.
Sven Fornling i dag är en tänkande boxare men fortfarande en intensiv fajter som kommer att bjuda på show i lördagens VM-fajt. Karo Murat är likadan så det finns all anledning att tro på en underhållande match.
Förhoppningsvis med rätt vinnare.