Wegerup: Kommer att krävas mycket mer, PSG
PARIS. Franska mästare, för andra året i rad.
Trots en blek match var allt i slutändan fest och triumf för PSG, på ett fullsatt, lysande Parc des Princes.
Stort. Men inte tillräckligt stort.
Nästa säsong krävs ännu mer av klubben som vill dominera världen.
Äntligen.
Festen har flyttats fram, gång på gång.
Men sent nu i kväll var Parc des Princes till Paris hetaste ställe. En salig samling triumferande spelare och segerrusiga fans i lycklig förening.
Och i centrum för firandet Zlatan Ibrahimovic. Visserligen på bänken från start. Men likväl så obestridligt lagets härförare även denna säsong, större än någonsin.
Tillbaka efter sin skada. Leende och betydligt mer avslappnad än vid guldfirandet i fjol.
Då kändes Ibra halvt om halvt på väg bort. Nu är han hemma i Paris och mer än någonsin en del av de stora drömmarna.
Hyllade ”Ibra”
I kväll räckte det att han började värma upp för att läktarna skulle sjunga hans namn: ”Ibra, Ibra, Ibra” och när han sprang in steg jublet.
Jag har sett Zlatan fira ligaguld i Turin, Milano, Rom och Paris. År efter år, i ett facit så imponerande att det är svårt att ta in.
Men hans hunger efter mer bara växer. Och mitt i segersötman i kväll finns den bittra bismaken över uttåget i Champions League.
Ligasegern satt hårt inne, alltför hårt, med tanke på hur länge det känts som om bucklan redan var på plats i PSG:s prisskåp. Även i kväll fick man lida, det är smärtsamt tydligt hur svårt man har att vinna utan Zlatan.
Nu kunde man dock tacka AS Monaco för hjälpen, guldet var bärgat redan före avspark.
Så kunde matchen inledas med flaggspel på planen och läktarna i böljande rödblått. Liga-bucklan zoomades in av tv-kamerorna och fansen sjöng om och om igen om lyckan i att på nytt vara franska mästare.
Matchen blev ingen imponerande historia sett med PSG-glasögon.
Ska och måste vinna
Men till sist blev det så ändå fest och glädjen lyfte hand i hand med lättnaden mot den mörknande skyn.
PSG ska och måste vinna franska ligan. Ingen, inte ens AS Monaco, har kunnat hota Paris stolthet på allvar.
Med den budgeten, de spelarna och de ambitionerna finns inget annat än ligavinst för PSG. I år, som grädde på moset, spelade man också hem cupguldet.
De fortsatta festligheterna i natt var pampigare än förra året och det kommer mera. Men ändå fanns den där lilla känslan inom mig av att det här ändå var en repris på fjolårets vinst.
Stort för fansen och visst, även för klubben.
Fast inte tillräckligt för drömprojektet PSG.
Så i natt blev det sång och dans.
Men till nästa säsong krävs mer, ännu mer.