”Jag är champ – jag ska unna mig en rolex”

Stefan Alfelt

Sveriges bad girl lovar att spöa skiten ur den ’goda’ ärkerivalen

Mikaela Laurén är Sveriges bad girl just nu. Den onda som lovar att spöa skiten ur den goda Klara Svensson när de möts

i boxningsringen den 10 september.

– Klara ska se upp till mig och vara jävligt tacksam för vad jag har gjort för henne och damidrotten. Jag är äldre än henne. Hon ska ha respekt för mig. Hennes beteende är vidrigt om något, ­säger Mikaela.

Den infekterade stämningen mellan dem exploderade när Mikaela hällde vatten över sin senaste motståndare Ivana Habazin på invägningen.

– Vidrigt beteende av Mikaela, rasade Klara Svensson som är god vän till kroatiskan och tog Habazins parti trots att både Klara och Mikaela tillhör stallet Sauerland.

– Man ställer sig inte i en stallkamrats motståndares ringhörna. Det var ett vidrigt beteende. Jag har aldrig tyckt om henne för att hon är en tråkig ­person men det hon gjorde där och då gör att jag aldrig har velat slå någon så mycket som ­henne, säger ­Mikaela om ­Klaras agerande.

Vi har nu en klassisk uppbyggnad inför en stor proffsboxningsmatch. Två motståndare som slänger käft och ”hatar” varandra. Som alltid vinner en majoritetens sympati medan den andra blir den obehagliga. ­Laurén har fått skurkrollen medan Svensson som kallas den svenska prinsessan har blivit helylletjejen trots att hon i Afton­bladet kallade sig själv vidrigare än de ­flesta med hänvisning till vad hennes häftiga ­humör kan få henne att göra.

”Man får inte vara annorlunda”

– Jag har aldrig velat vinna en match så mycket som jag vill vinna den här matchen. Aldrig, aldrig. Det är blodigt allvar. Jag ska göra allt för att ta ner henne, säger ­Mikaela.

De möttes i SVT:s morgonsoffa där ­någon kläckt den fjantiga idén att de skulle av­sluta med arga leken, vilket gav oss några ­meningslösa tv-minuter. Men innan dess hann Laurén göra sig än mer impopulär.

– I Sverige får man inte svära i tv, som jag gjorde. Man får inte vara annorlunda, arg, kaxig, ta plats. Jag gjorde allt man inte fick göra och sen satt jag och sa att jag vill ­täppa igen käften på henne. Det får man inte ­heller säga, i Sverige är det fult.

– Tre av mina absolut största förebilder är Patrik Sjöberg, Zlatan och Frank Andersson. Därför att de är som de är. Högljudda, ­säger vad de tycker och tänker och skiter

i vad folk säger om det. Jag hatar tråkiga människor. Hellre färgstark och gå mot strömmen genom att säga vad jag tycker.

– Alla kan inte tycka om en, om man ­inte är en Kalla eller Caro­lina Klüft, helylle och jättesvensk. Jag vill inte vara en sån person och jag är inte en sån person. Jag är ingen helyllemänniska. Har alltid varit annorlunda och vågat ta plats. Har bott i USA där man ska vara störst, bäst och vackrast.

helskärm

En översittare

I morgonsoffan kallade ­Mikaela sin blivande motståndare för en skolfröken, som ett skällsord.

– Klara är som en skolfröken. En lärare som står där med sina glasögon, i sin ­tråkiga klänning och viftar med pekpinnen för att säga vad som är rätt respektive fel. Klara är lite översittare. Hon tror att hon är en ­bättre människa än jag. Hon ser ner på mig i stället för att vara jävligt tacksam för att hon får den här matchen, den här uppmärksamheten, chansen att möta mig.

– Hon ska använda så fina ord hela tiden. Åh, vad innovativt. Prata svenska. Proffsboxning är inte så fint i kanten. Det ­smäller. Bara för att hon är så jävla tråkig och inte vågar göra något annorlunda ska hon se ner på mig för att hon är avundsjuk.

Nu i augusti kommer Laurén att ladda upp med två veckors träningsläger i först London och sen direkt två veckor i franska Aix-en-Provence där hon tränade inför matchen mot Habazin.

– Varje morgon väckte tränaren oss halv sju och så sprang vi upp för berget Montagne Sainte Victoire. Vila. Ett förmiddagspass, ny vila och sen ett kvällspass. Man har fixat bra sparring till mig i Marseille. ­Boxningshallen ligger tre minuter från ­hotellet vi bor på.

– Jag kommer aldrig att ha varit så för­beredd inför en match tidigare därför att den är så otroligt viktig. Den viktigaste i min karriär med så otroligt mycket som står på spel. Därför vill jag inte riskera att jag kunde ha gjort mer i mina förberedelser. Jag har aldrig varit på en månads ­träningsläger förut.

”Klara ska inte få förstöra”

I potten ligger för vinnaren en match mot världens bästa damboxare, norskan Cecilia Brækhus.

– Prestigen är viktig, det är heder bakom. Det gäller att visa vem som är Sveriges ­bästa damboxare. Sen har jag drömt om ­returmatch mot Brækhus och det ska inte Klara få förstöra. Det gäller att ha en bra dag, för jag respekterar Klara som boxare.

Klara är tolv år yngre än 40-åriga Mikaela som var äldre än vad Klara är nu när hon började boxas. Medan Mikaela blev proffs direkt har Klara 105 matcher som amatör som grund.

– Jag tycker att hon skulle ha hållit sig till amatörboxning. Hon har haft väldigt svårt att ändra om sig till proffsboxningsstilen. Hon går fortfarande väldigt mycket in och ut, duttar utan tryck i slagen. Om jag förstör hennes boxning kommer hon inte att kunna stå emot mig. Vill hon köra närkamp mot mig, så fine. Klart att om hon träffar med många lätta slag kan det bli ett oklart domslut. Så jag vill vinna på knock. Självklart.

– Jag har ändrat mina muskelfibrer, blivit snabbare. Och eftersom det här är nytt för mig tror jag att jag tycker det är roligare och är hungrigare än vad Klara och Cecilia är. Mitt mod, min vilja att ta tuffa matcher har också utvecklat mig. Alla har en plan innan man blir träffad. Jag tror att Klara inte kommer att orka slå många slag efter att hon blivit träffad av mina hårda smällar. Tror aldrig att hon mött en motståndare som slår så hårt som jag.

Dömdes till fängelse

Mikaela har idrottat hela sitt liv men det var simningen som blev hennes sport. Hon vann 16 SM-guld och slog svenska rekord

i sin favoritgren fjäril men hon fick också en tung motgång i simningen, vilket format henne till den person hon är i dag.

– Jag slog ett 18 år gammalt svenskt rekord med två sekunder på 200 m fjärilssim och blev nominerad av förbundskapten Hans Chrunak till OS i Atlanta. Blir man nominerad blir man i regel alltid uttagen men då var det någon i SOK som inte tyckte att tiden skulle räcka så man ­plockade bort mig för att alla inte sa ja.

– Simningen hade redan tryckt upp badmössor som det stod Laurén på. För mig var jag redan där och jag förtjänade att vara där men de plockade bort mig. En bit av mig dog då och det är därför, tror jag, som jag har sånt driv med boxningen. Jag har fortfarande sorg över mitt OS-misslyckande. Jag hade fyra OS-försök och vann SM vid varje tillfälle men blev aldrig uttagen.

När hon slutat med simningen hittade polisen 2300 ampuller och 1900 tabletter anabola steroider plus fem tårgaspistoler i hennes och hennes sambos lägenhet ­Mikaela dömdes till 14 månaders fängelse.

– I början var det jobbigt att prata om det men i dag är jag egentligen jävligt stolt och glad över att det hände. För jag har visat att det går att komma tillbaka och nå toppen. Man kan inte gå runt och skämmas. Alla männi­skor begår misstag men jag har gjort det bästa av situationen och har blivit en bättre och starkare människa, som dessutom är en fantastisk boxare.

”Skulle aldrig gola”

Den person som enligt Mikaela var huvudman bakom brottet stod henne nära men hon berättade ­aldrig för polisen vem det var.

– Jag är från the hoods, förorten. Där lär man sig att ­golare har inga polare. Jag skulle aldrig gola på någon. Det skulle inte vara farligt men din heder, en bit av en själv, skulle dö. Man räddar inte sig själv ­genom att skylla på någon. Jag tog på mig vad jag hade gjort. Det hade inte blivit bättre för mig att någon annan också åkt dit.

Eftersom det handlade om dopningspreparat drar många slutsatsen att Laurén ­dopade sig själv under sin simkarriär.

– Det är det värsta med ­hela grejen. Det var jättejobbigt att sitta häktad i 70 dagar med sin ­ångest över vad man hade gjort, men att folk skulle tro och fortfarande tror att jag hade dopat mig gör så ont. En stämpel som aldrig kommer att försvinna. Att folk tror att jag fuskat mig till mina framgångar.

Hennes boxningskarriär har varit ­intensiv och jobbig. Fram till i år var hon sin egen med egna arrangerade galor ­samtidigt som hon tränade och boxades. En enorm skillnad mot situationen nu då mäktiga Sauerland stöttar och ger en trygghet.

– Tjänar man inga pengar är det svårt. Jag har gått back på min boxning tidigare. Fick ta ett banklån på 150 000 som jag fortfarande betalar av när en gala gick med förlust.

De som följer henne på Instagram och Facebook matas med bilder från hela världen. Ofta med Mikaela på någon soldränkt strand.

– Jag är solnarkoman. Älskar att sola. Jag har alltid använt sociala ­medier som marknadsföringsverktyg. Det känns lite som en plikt att jag måste ta kort på allt vad jag gör. Samtidigt som jag har ­velat visa hur hårt jag sliter, ­vågar jag också visa att jag kan käka hamburgare och ta en bärs ibland. Visa att man inte behöver vara Gunde Svan. Jag älskar att träna men jag tror att jag orkat för att jag även har vågat att ha kul vid sidan av idrotten.

”Jag är champ”

På armen glittrar en Rolex. Inte någon miljonvariant typ den som Badou Jack fick när han blev världsmästare av sin promotor Floyd May­weather Jr utan en begagnad. Inköpt för egna pengar.

– Jag är champ. Jag ska ­unna mig en Rolex. För mig är det viktigt. Nu har jag nått dit jag vill och det ska gå ännu bättre. Köpet är en form av bekräftelse, en present till mig själv. Fast jag har tagit ut den i förskott för segern över Klara.

Hennes senaste tatuering, som täcker det mesta av högerarmen, är klar och bland ­annat står texten: ”Resignation är lika med döden”. Ett uttryck som en tidig simtränare, Anders ­Norling, brukade använda.

– Han sa också ”vila kan du ­göra i graven och tro kan du görai kyrkan”. Det har format mig. Man ger inte upp. Kosta vad det kosta vill. Har jag bestämt mig för att springa en mil och stukar ­foten efter åtta kilometer haltar jag mig igenom de två sista.

En annan viktig tatuering är den diamant som både hon och bästa kompisen Therese Alshammar lät göra när de ­tränade i USA.

– En tatuering som betydde mycket för oss båda då. Vi hade ett uttryck vi använde: Go diamond. Det hårdaste ­materialet och ett vackert material. Så vi tatuerade in var sin rosa diamant mellan brösten.

De tatuerade också in var sitt ord med samma textstil på ryggen nere vid svanken. Alshammar valde Diva. Laurén Destiny.

– Jag kände att allt hade med ödet att ­göra, så jag tatuerade in Destiny och bytte namn till Destiny. Mitt ringnamn var från början Diamond Destiny för att jag ser mig själv som en diamant och allt som händer har en mening, säger Mikaela.

Vars namn alltså egentligen är Destiny, men hon har nu själv valt att gå tillbaka till att använda Mikaela som blev ­hennes andranamn vid namn­ändringen.

Tidigare vän med Alshammar

Therese Alshammar försvann ur Mikaelas liv efter fängelsedomen.

Att förlora en så nära vän tog ­Mikaela hårt. De har träffats någon enstaka gång igen men gemen­skapen är borta. Som alla vi andra kommer Mikaela att följa Therese via tv när hon tävlar i Rio de Janeiro i sitt sjätte OS.

– Jag tycker det är så fantastiskt. Är så ­imponerad av Therese som idrottskvinna. Att hon orkat hålla på så länge. Hon är en av Sveriges bästa idrottare någonsin. Jag tror att hon kan ta sig till final, men att hon ska ta ett OS-guld som varit hennes stora dröm… den chansen tror jag har ­försvunnit.

Både Alshammar och Laurén har ­besegrat åldern. De håller elitklass trots att de är långt över den tidigare skoningslösa 30-årsgränsen då i stort sett alla idrottare blev före detta. Mikaela är världsmästare men hungrig på nya framgångar.

– Det var därför som jag tog ut mina ägg. Här och nu är det boxningen som gäller. Vad som händer sen vill jag inte tänka för mycket på nu. Jag är 40 år. Janet Jackson som snart är 50 är gravid med sitt första men jag vill inte bli en så gammal mamma. ­Dessutom vill jag ha två barn helst. Just nu är boxningen min baby.

helskärm

Ångrar ingenting

– När jag lägger av med boxningen och kanske vill gå vidare som mamma har jag inget att se tillbaka på som får mig att säga att jag borde ha försökt det där. Jag har levt mitt liv till fullo. Jag har gjort mina misstag, men fan vad kul jag har haft. Det har varit värt allting.

Hon har ständigt något på gång. Vila får hon göra i graven. Vid sidan av alla resor, all träning och den kommande stormatchen lanserar hon nu en egen champagne.

– En unik roséchampagne som heter Nordic Queen. Framtagen efter mina ­önskemål i ett av de finaste champagne­distrikten. Kan bli ­något som jag lägger mer tid på framöver för att få in på system­bolaget. Nu blir det en beställningsvara.

– Rosa bubbel, only the best for the champ. Lite roligare än parfym, säger Mikaela Laurén  med en ­sista snyting till Klara Svensson för den här gången. Klaras dröm är ju att skapa en egen parfym…