Fredrik Jönsson och Cold Play jagar ny VM-medalj

VM-debutanterna drömmer om mer i Tryon

helskärm

Det tisslades och tasslades om att förbundskaptenen Henrik Ankarcrona gjort ett misstag.

Och nu?

Rookien Fredrik Jönsson är sensationen och hoppar för ännu en medalj i söndagens individuella VM-final.

– Att jag skulle göra något bra var jag inställd på, det var min plan. Det är därför jag är här, säger han.

En säker och hyggligt snabb tidshoppning, ett nedslag i första kvalomgången och sedan den så viktiga felfria ritten i andra. Där bidrog han och tolvårige valacken Cold Play till silvret i lagfinalen och säkrade samtidigt en söndag bland världens just nu 25 främsta ekipage.

Vem hade trott det för bara någon vecka sedan? Av en ryttare vars enda tidigare mästerskap var OS i Atlanta för 22 år sedan – och då i fälttävlan?

Och med en häst som aldrig gått ett stort mästerskap?

– Det var ju inte så troligt när man har så bra lagkamrater, men jag visste att hästens kapacitet är väldigt hög. Jag vet att jag kan göra det, men man kan inte vara säker för jag har inte hoppat riktigt så här stort och mycket tidigare.

– Det är lite ny mark att bryta för oss, säger han.

Många bra ryttare

Strävsamt och målmedvetet arbete har fört ekipaget till internationell toppnivå.

– Det är väldigt kul och att jag har en sån häst att vi kan få till prestationen. Vi svenskar är rätt bra på att be om ursäkt för oss själva, men inom svensk hoppning har vi så många bra ryttare och har haft i ett antal år.

– Ska man vara med i svenskt lag måste man vara bra, det vet alla om. Det finns i kulturen och när man kommer med behöver man inte be om ursäkt för det. När man väl tar sig in blir det lättare för man vet vad som krävs.

Inför den första finalomgången ligger Fredrik Jönsson inom ett nedslag från bronset. En svår och ytterst utmanande bana väntar för att sålla fram de tolv som slutligen gör upp om medaljerna och de ansenliga prispengarna.

Dagsform avgör

– Nu lugnar vi ned oss lite. När jag rider funderar jag på vad jag ska prestera, vad de andra gör kan jag inte påverka.

– Hästen har hoppat fantastiskt, vi har haft bra planer och vi har fått mycket hjälp från mina lagkamrater men vi får se hur hästen känns på söndag. Känns han bra... visst, då kan allt hända. Han är vältränad och orkar mycket, men ett sånt här mästerskap är som sagt obruten mark både för honom och mig. Nu fick han dessutom göra en extra omhoppning och vi får se hur han tar det.

Jönsson och Cold Play laddade med att ta det riktigt lugnt på lördagen.

– För honom är det viktigt att få i sig mycket vätska med salter och mineraler, lättare träning men mest spara energi.

– Vi får hoppas att vi har samma stuns i det på söndag.

TT: Vad gör du?

– Här har man haft det extremt lugnt mot hemma, men jag ska mest försöka slappna av mentalt.

Stöd av familjen

På plats i Mill Spring har Fredrik sin fru Piia, sonen Emil och pappa Jan. Det är en riktig ridfamilj. Framgångsrik också. Piia tog VM-brons i fälttävlan 2002 och Jan blev OS-bronsmedaljör i fälttävlan i 1972. Emil, 11, har livligt stöttat från läktaren och sagt att hans mål är att en gång bli bättre än sin pappa.

– Så måste det vara, det måste gå åt rätt håll, säger Fredrik och skrattar.

Jönsson är en av tre svenskar som kvalat in till första finalomgången. Peder Fredricson på Christian K (18:e med 10,16 fel) och Henrik von Eckermann på Mary Lou (21:a på 11,20) är de andra.

– Vi kom tvåa i lag, alla hästar hoppar fantastiskt och den fjärde hästen (Malin Baryard Johnssons Indiana) är ett inte långt från finalen (30:e plats). Det är ett styrkebesked för svensk ridsport, säger Jönsson.