Landslagsåkarna avslöjar: Här är våra blodsiffror
Publicerad 2013-03-01
Trötta på negativ debatt: Dags att visa att vi inte har något att dölja
VAL DI FIEMME. Det svenska skidlandslaget tycker att debatten om blodvärden har blivit för negativ.
Exklusivt för Sportbladet tar nu landslagsläkaren Magnus Dyborn fram alla de svenska åkarnas värden.
– Det är dags att visa att svensk skidåkning inte har något att dölja, säger han.
Magnus Dyborn bläddrar i en papperslunta. Landslagsläkaren sitter på de svenska VM-åkarnas hotell i Predazzo och pekar på sifferkolumner över blodvärden.
I princip ingen åkare i världseliten delar med sig av resultaten av Internationella förbundets (FIS) blodtester. Det kan ge rivalerna konkurrensfördelar. När Sportbladet i går eftermiddags frågade läkaren om han kunde delge oss de svenska stjärnornas resultat bad han oss komma.
Inget undanhålls
Inga namn skulle nämnas och inga papper fick lämna hotellet, sa han, men han skulle inte undanhålla en enda åkare, inte en enda siffra.
– Det är känsligt det här. Jag pratade med en åkare på vägen ner. ”Det är inga bekymmer”, sa han, ”för det här är viktigt”.
Under det pågående världsmästerskapet har bloddopning diskuterats. SVT:s ”Uppdrag Granskning” sände i torsdags ett reportage om förhöjda blodvärden under mitten av 90-talet, vilket i går följdes upp av uppgifter om höga hemoglobinnivåer hos vissa åkare inför OS 2006.
I dokumentären hävdades att det för merparten av åkarna är ”helt otroligt att det ens är möjligt att ha så höga värden” som 160, 170 och 180, vilket delar av eliten uppmätte 1997. Otillåtna medel krävdes, fick tittarna höra. Och varningsflagg skulle hissas om någons värden fluktuerade för kraftigt.
Vad stämmer? Hade åkarna dopat sig då? Har de garanterat inte gjort det i dag?
I dag har skidsporten gjort om sina regler för dopning. Tidigare fanns ett gränsvärde för tillåten mängd hemoglobin i blodet på 175 för herrar och 160 för damer, men i dag vägs tre mer avancerade faktorer till in i helhetsbilden.
Ändå är blodvärdet – det så kallade Hb-värdet – centralt.
På hotellet pekar Magnus Dyborn på en kvinnlig åkares profil. Hon har testats av internationella förbundet (FIS) ungefär varannan månad de senaste två åren och blodvärdena varierar från 135 till 154.
– Här blev det 144. Helt normalt. Det har din morsa kanske, säger han och glider vidare med fingret.
– Hon här har 119 som lägst. Det är efter Tour de ski eftersom blodvärden under längre ansträngning sjunker. Men hittar du på hyss under tiden sjunker det inte.
Varför visar du det här för mig?
– Jag tror på transparens.
Ändå gör inga andra lag så här. Så varför?
– Nej, men tonen i debatten är så hård och svensk skidåkning har inget att dölja.
I Uppdrag Granskning konfronterades en kvinna som testats med blodvärdet 161 och en man som pendlat från 147 till 170.
Några av värdena Dyborn har pekat på sticker ut på liknande vis.
Garanterat rena
En kvinna i den svenska VM-truppen har som högst haft 154. En man har varierat från 143 till 166.
Ändå är de garanterat inte dopade. De tre andra kategorierna visar tydligt att det rör sig om naturliga variationer, eller att man exempelvis kommer från höghöjdsträning.
Och att värden är högre än gemene mans tycker Dyborn är självklart.
– Man ska komma ihåg att uthållighetsidrott handlar om att ha en färdighet att transportera syre i kroppen. Det är naturlig selektion att det finns fler av dem i den här gruppen. De som är bäst på att transportera syre ligger här, säger han.
Här är samtliga svenska åkares blodvärden
Åkare 1, man
Lägst: 143
Högst: 166
Åkare 2, man
Lägst: 136
Högst: 147
Åkare 3, man
Lägst: 146
Högst: 147
Åkare 4, man
Lägst: 149
Högst: 164
Åkare 5, man
Lägst: 141
Högst: 155
Åkare 6, man
Lägst: 150
Högst: 164
Åkare 7, kvinna
Lägst: 135
Högst: 154
Åkare 8, kvinna
Lägst: 145
Högst: 145
Åkare 9, kvinna
Lägst: 142
Högst: 142
Åkare 10, kvinna
Lägst: 136
Högst: 136
Åkare 11, kvinna
Lägst: 119
Högst: 149
Åkare 12, kvinna
Lägst: 127
Högst: 146
Åkare 13, man
Lägst: 146
Högst: 146
Åkare 14, man
Lägst: 143
Högst: 155
Åkare 15, man
Lägst: 165
Högst: 177