Thorén: Jag tippar på 14 månaders avstängning
OSLO. Är du ung och framgångsrik i din idrott?
Träna, vila, ät bra men framförallt – lär dig Wada-koden.
I Norge har okunskapen skördat offer och insikten skakar om längdsporten, ja norsk idrott i stort.
Extremt olyckligt, men kanske nyttigt på sikt för ett skidförbund som tenderat att curla sina talanger.
Efter en lång dag i förhörssalen på Ullevål Stadion är luften syrefattig och huvuden trötta.
Men vi närmar oss slutet av ett maratonlopp.
Samtidigt som advokat Christian Hjort står och drar sin plädering läser Johaug i en liten folder som ligger på bordet framför henne. Om jag inte ser fel från stolarna där vi sitter handlar det om Ren utövare, Antidoping Norges utbildningsmaterial.
Det var väl på tiden i så fall.
Det har under de öppna förhören med Therese Johaug framkommit att skidstjärnan inte förrän efter att hon testats positivt för clostebol genomgått utbildningen.
Hade Therese Johaug agerat annorlunda om hon tagit del av utbildningsmaterialet som hon fick mejl om redan i maj eller om hon hade haft en större insikt om det egna ansvaret om vad hon får i sig? Det vet vi inte, frågan är hypotetisk, men det hade sannolikt inte skadat.
Tog på sig skulden helt och hållet
För är det något som vi fått lära oss de här två dagarna så är det att det juridiska ansvaret ligger på den enskilda utövaren.
Therese Johaug anser att hon tog sitt ansvar genom valet av läkare som hon litade på (idrottsläkare och expert) och att hon frågade honom. Läkaren Fredrik Bendiksen begick sitt livs misstag när han köpte och erbjöd landslagets största stjärna en salva med den anabola steroiden clostebol.
Det blev känslosamt när läkaren så fullständigt avskalat under torsdagen berättade om händelseförloppet.
Kritiska norska journaliströster ansåg att han hade ändrat sin bild jämfört med hur den beskrevs på den första presskonferensen och att han inte blev tillräckligt hårt utfrågad av Antidoping Norge under dagen.
Men oavsett: jag har svårt att se att Bendiksen ljuger. Och man kan förklara den mänskliga faktorn med mental stress som i det här fallet berodde både på privata skäl, hård arbetsbelastning med hela astmautredningen i knät och en akut skada i ett av förbundets landslag.
Fredrik Bendiksen tog på sig hela skulden.
Kunde kollat på asken själv
Det som då återstår för Domsutvalget att bedöma är graden av Therese Johaugs ansvar.
– Det hade varit så enkelt att uppfylla plikten, menar advokat Nils Kiaer.
Med andra ord: Therese Johaug kunde undersökt asken och upptäckt dopningsvarningen.
Men den norska skidstjärnan förlitade sig på läkarens ord ”den är ren.”
Hon gjorde det delvis för att det norska skidlandslaget utformat en miljö där skidåkarna har en så stor stötteapparat att de knappt behöver tänka själva.
Martin Johnsrud Sundby litade också på en av landslagets läkare när han sköt in en jättedos i sin nebilusator.
Tanken har slagit mig tidigare och när jag efter förhören diskuterar Johaug-förhören med VG:s expert Öysten Milli, som är krimreporter och skidexpert, är det han som lyfter just den aspekten.
Kan bli ett år
I all välmening har klimatet kring de norska skidåkarna blivit så avtrubbat att det alltid finns en extra hand där för att hjälpa dig.
De ska prestera, inte tänka på detaljer runtom. Ett ”curlinglandslag” där talanger slussas in i en fabrik som skapar åkare på löpande band.
– Jag är ungdomstränare och det är lite samma sak. Man vallar, skjutsar, gör allt för dem, säger Öysten Milli.
Att Norges skidförbund ändrat sina rutiner för kontroll av läkemedel och utformat nya åkarkontrakt visar ju att de lärt sig läxan.
Så vad hjälper det Therese Johaug? Teamet kring henne sviktade. Och hennes syn på att ta ansvar ligger inte helt i linje med Wada-koden.
Både försvar- och åtalarsidan lutade sig i argumenten mot domar från Cas (idrottens högsta internationella domstol) för att stärka sina teser.
Ibland var det samma domar där de tolkningar som passade bäst lyftes fram.
Nu är det upp till Domsutvalget att säga sitt.
Jag tippar på 14 månader, kanske kanske en reducering till 12 månader.
Under den perioden lär norsk idrott ha utbildat alla sina kommande VM och OS-hopp i antidopningsfrågor.