Bjud in Asien till Solheim Cup

Linderstam: Utan de största stjärnorna blir det som ett OS utan NHL-proffsen

Det ligger stor prestige i att vinna Solheim Cup, men en seger kunde varit ännu svårare, ännu hetare, ännu mer värd.

Som turneringen är upplagd i dag är det lite som att vinna OS-guld i ishockey när NHL-proffsen inte är med.

Tyngden på en titel minskar onekligen när världens bästa spelare saknas.

Golfvärlden ser annorlunda ut i dag än när Solheim Cup spelades första gången för 21 år sedan och spelare som Pat Bradley, Beth Daniel och Nancy Lopez krossade det europeiska laget.

Amerikanskorna har förvisso fortsatt att dominera och vunnit åtta av elva tävlingar och med historien på sin sida får de nog bära favoritskapet i år med.

Frågan är dock hur det hade gått om de skulle möta världens bästa golfkontinent. Hade de ens haft en chans då?

Sydkoreas produktion av absoluta världsspelare kan nästan liknas vid fabriksmässig och landet innehar just nu mer än en tredjedel (!) av topp 50-platserna på världsrankingen.

Dags för trekejsarslag

Det är egentligen en fullkomligt galen siffra. Räknar vi in resten av Asien blir dominansen ännu större och eftersom statistik ofta berättar det uppenbara på ett enkelt sätt är det nog dags att lägga örat till snart.

Det kanske vore taktiskt att öppna dörren till framtidens mest lukrativa golfmarknad.

Det kanske är läge för Solheim Cup att bli ett trekejsarslag.

Det kanske är hög tid att bjuda in Asien och göra det till ett mästerskap för hela världen.

Solheim Cup bär förstås på sin historia och den konservativa golfbranschen är väl inte direkt känd för att vara öppen för förändring, men damgolfen är bättre än herrgolfen på att gå nya vägar och värdet på en tävling reduceras ofrånkomligen när det blir en uppgörelse mellan dem som bara nästan är bäst. Det blir lite som att vinna ett fotbolls-VM utan Brasilien eller, för all del, som att vinna ett VM-guld på 100 meter när Usain Bolt tjuvstartat sig bort från finalen.

Det väger inte riktigt lika tungt.

Prestigen minskar inte

Jag vet, en tävling som Solheim Cup handlar om mer än att visa vem som är bäst. Det handlar om taktiskt spel, intern prestige, om att bygga lag och att vinna tillsammans. Golfens framtid finns dock till stor del i Asien och det vore dumt att nonchalera världens

bästa golfkontinent i världens mest betydande lagtävling.

Och det skulle inte direkt ligga mindre prestige i potten om de bjöds in. Tvärtom.

Det europeiska laget har som vanligt en svensk ryggrad. Annika Sörenstam är assisterande kapten och liksom 2005, 2007 och 2009 tar fyra svenskor tar plats i laget. Nu handlar det om två rutinerade rävar i Sophie Gustafson och Maria Hjorth och de två spelare som utgör svensk damgolfs framtid, Caroline Hedwall och Anna Nordqvist.

Bredden inom svensk golf är lika stor som under Sörenstams bästa år. Får Nordqvist och/eller Hedwall ut all sin potential kan även spetsen snart vara lika vass.