Redan i helgen smäller det rejält här i Italien
Rom flämtar i värmen som en stor, fet fisk uppdragen på land. Allt går på halvfart när kampen om ”lo scudetto” inleds och människor hörs för en gångs skull mer än bilar.
Därför genljöd mitt romerska kvarter av okvädingsord, fnysanden, förbannelser och italienska tordönsknallar i söndagskväll, när Roma inledde säsongen med att förlora 2–3 mot Genoa.
I vanlig ordning ledde romarna en bra bit in i andra halvlek och försvaret gjorde ett gammalt välkänt misstag: de uppträdde som om de hade gjort sitt. Denna felbedömning resulterade i oavgjort, varpå Andreolli, Motta & Co började begrunda möjligheten att koncentrera sig lite grann på att spela igen. Medan denna mentala övning pågick, tog Giuseppe Biava tillfället i akt och slog in vinnarmålet, fast han egentligen borde ha utvisats en kvart tidigare.
Livet är ett enda långt, hänsynslöst skämt och förändring är en klurig historia. Man önskar och hoppas och dagdrömmer, men människor och fotbollslag är som de är. Någon enstaka gång under en livstid får de mod och vilja, kraft och energi att åstadkomma underverk. Däremellan är det ”i tifosis” hårda lott att lida och vi är många som lider på de här breddgraderna.
Enorm symbolisk betydelse
Ja, ja, ja det var första matchen och Serie A är lång och bollen är rund och fotboll är det möjligas konst, nej förlåt, det är politiken som är det. Men den första matchen på den nya säsongen har en enorm symbolisk betydelse.
Fråga Mourinho, som måste hata alla eftersom han har ligans bästa lag på pappret, men inte lyckas något vidare. Först gick Inter och förlorade italienska Super-Cupen mot Lazio härförleden. Och nu inleder Inter säsongen med att spela oavgjort mot Bari.
Hemma.
Bari som är tillbaka i Serie A efter åtta år i öknen. Hur kul är det för The Special One, jag bara frågar? En av de få och dåliga bortförklaringarna var att Muntari var lite svajig i benen på grund av Ramadan.
Pusselbitarna i det nya Inter verkar inte har fallit på plats. Det är en klen tröst och absolut ingen ursäkt att Inter råkade ut för samma sak som Roma. De mötte ett ungt, motiverat och oerhört viljestarkt lag. Några av de bästa prestationerna i ligans första omgång såg man i de mindre klubbarna.
Så nu ligger alltså Roma på 0 poäng, Inter på 1 poäng, medan Milan har 3 och Juventus likaså. I Milan är Pato redan i god form och Ronaldinho fick en och annan snilleblixt i lördags. Man kan gott uppfatta den gångna helgens matcher som ett genrep, för redan på lördag och söndag smäller det rejält. Milan och Inter spelar derby och Roma möter Juventus på Olympiastadion.
Stora namn som har lämnat
Roma får se upp för Diego, Juventus nya spelmotor och en av de få nykomlingarna som var väldigt kul att titta på. I övrigt irrade ögonen sorgset efter spelare och tränare som har gett sig iväg mot nya mål eller helt enkelt slutat. De som har packat resväskan är inte direkt några lättviktare. Zlatan, Kakà, Maldini, Ancelotti, Ranieri är borta och Alex Del Piero satt på läktaren med ryggont. Det var första gången någonsin han missade en premiärmatch i Serie A. I lördags och söndags handlade det inte så mycket om de närvarande, som om dem som lämnar ett enormt tomrum med sin frånvaro.