Sportbladet avslöjar: Förbundet uppmanar till vårdslösa överfall
Sportbladets Lasse Anrell
om veckan som har gått
Den här söndagen kommer jag med två sensationella avslöjanden:
Det är hockeyförbundet själv som ligger bakom alla dessa vårdslösa tacklingar som gett en hel sport hjärnskakning.
Den sensationella vinnaren av årets Kent Finell-pris.
Tacklingarna först.
En centralt placerad källa har mejlat mig och berättat om hur förbundets eget utbildningsmaterial sett på det här med tacklingar och respekt.
Han citerar ur Svenska Ishockeyförbundets bok ”Ishockey för ungdom 2. Spel och teknikträning från 2001” – alltså från det material som använts av flera av de dominerade spelarna i nuvarande generation av hockeystjärnor.
Där står under rubriken ”Instruktionspunkter vid närkampsspel och tacklingar:” ”Tackla när motståndaren tittar ned på pucken.” Svart på vitt.
Inga konstigheter.
– Det kanske är detta som ger de resultat vi ser på isen nu tio år senare...? konstaterar min vän hockeypotentaten som av olika skäl vill vara anonym.
Jag kan bara hålla med.
Som ett brev på posten
För sanningen är ju den att det är tacklingarna när spelarna tittar ned på pucken och inte är beredd som är farligast. Det är då du får svårast att parera en tackling.
Min anonyme vän tillägger:
– Sen pratas det om att spelarna inte känner till ordet respekt. Jo, det gör de, men de känner nog bara till prefixet sätta sig i respekt, till skillnad från visa respekt.
Med andra ord:
Varken förbundet eller alla dessa tränare eller spelare kan knappast vara förvånade över den brist på respekt som visas just nu. Snarare är det väl så att den kommer som ett brev på posten efter som de ansvariga ville ha det så här...
Han tillägger att skrivningen är ändrad nu. Det står ingenting om att man ska tackla när motståndaren tittar ned i isen längre.
–Men för tio år sedan, 2001, fanns väl inte ens termen Checking to the head?
Så dags för Årets Kent Finell-pris –Sveriges äldsta och mest prestigefyllda mediapris.
Vilket år det har varit.
Bland de nominerade det här året fanns Jan Schermans talkshow på Fotbollsgalan, Peter Forsbergs reklam för ändrade speltider i NHL och Sveriges insats i VM-finalen i hockey mot Finland.
Men de var chanslösa.
Efter det stormiga jurysammanträdet, som avslutades klockan 05.37 i morse, hade juryn enats om den här motiveringen:
”Välkomna till Så-Mycket-Bättre-På-Att-Hitta-Ännu-Fler-Sångstjärnor-Som-Tävlar-I-Hur-Bra-De-Är-På-Att-Klämma-Fram-En-Tår-Över-Någon-Bortsprungen-Hamster.
Årets version har visat att det går att ta ett vansinnigt underhållande och fräscht program och göra det till en praktfullt kladdig företeelse som nästan är omöjlig att se på för att den är lika omtumlande påträngande som den där fjäskiga killen på fredagspuben som envisas med att meddela hur vacker och intressant den där ödsliga kvinnan i hörnet är samtidigt som han sms:ar alla andra desperata brudar han känner.
Slajm-tv, kort sagt
När man för femhundraelfte gången får se E-type-Martin säga att han tycker att det är ohyggligt fantastiskt att nån gammal saggig schlagersångare överhuvudtaget vill ta i honom med tång så är det självutplånande konst på en helt ny nivå.
När en ännu en stjärna piskas fram till kameran för att berätta att hans moster i Skövde var ledsen en gång och han känner skuld för det och gråter i stora floder – då är det känslosam tv på ett sätt vi inte sett sen Bruno Wintzells kvalitets-produktioner på TV3.
Slajm-tv, kort sagt. Kladdigheten upphöjd till Gud. Så mycket sämre.” Så skriver Kent Finell-akademin.
Jag kan bara instämma. Grattis ”Så mycket bättre”.
Jag har sett reprisen och det enda jag ser är att Nacor Medina knuffar till sin motståndare lite bryskt.
Veckans 
: Melissa Horn på Cirkus, första och fjärde konserten.
EXTRA – för alla er som såg På spåret i fredags:
Staffan Schmidt fick Kent Finell-priset 1982 för sin klassiska intervju med Ultravox där han trodde att deras låt ”Vienna” handlade om Venedig. Finns på youtube.
Sex månader. Det är omöjligt att tolka domen mot Nacor Medina som annat än rasistisk.