Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Elise, Lisa

NHL:s värsta retstickor

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-11-05

Sportchansen listar tio NHL-spelare som gjorde motståndarna tokiga

Agitatorer Ulf Samuelsson, Matthew Barnaby och Esa Tikkanen kunde alla reta sina motståndare till vansinne.

De är mästare på att driva sina motståndare till vansinne, med en glappande käft eller fula trix.

De är älskade av hemmafansen, avskydda i 29 andra NHL-arenor.

Sportchansen har listat NHL:s värsta retstickor och trubbelmakare genom tiderna.

1. Claude Lemieux

Klubbar: Montreal, New Jersey Devils, Colorado, Phoenix, Dallas.

Kommentar: Han är en av bara åtta spelare som har vunnit Stanley Cup med tre olika klubbar. Han smällde också dit imponerande 80 slutspelsmål under sin karriär.

Men det är knappast därför som Claude Lemieux toppat listor som till exempel ESPN:s ”NHL:s mest hatade spelare genom alla tider”.

Kanadensaren var en resticka av värsta sort. Förutom att verbalt trakassera sina motståndare, delade han också ut smällar som gick långt över gränsen.

Som i en match mot Calgary, då Lemieux hamnade i bråk med Jim Peplinski. Mitt i slagsmålet försökte Lemieux bita bort en bit av Peplinskis finger.

– Jag visste om att kannibalism var tillåtet i NHL, kommenterade Calgaryspelaren.

Det var också Lemieux som 1996 våldsamt tacklade Detroits Kris Draper i ryggen. Draper bröt käken, näsan och kindbenet samt drabbades av en allvarlig hjärnskakning. Den tacklingen blev upphovet till den heta rivaliteten mellan Colorado och Detroit under det sena 90-talet.

2. Esa Tikkanen

Klubbar: Edmonton, New York Rangers, St. Louis, New Jersey, Vancouver, Florida, Washington.

Kommentar: Om Claude Lemieux var en agitator som kombinerade fult spel med snack, så koncentrerade sig finländaren mest Tikkanen på den senare varianten. Hans blandning av finska och engelska fick till och med ett eget namn: ”Tikkanese” (eller ”Tiki-Talk”).

– Esa pratar dubbelt så mycket som alla andra. Det är på grund av att du bara kan förstå hälften av vad han säger, sa lagkamraten Craig MacTavish.

I vokabulären fanns uppenbarligen ändå tillräckligt med engelska ord för att kunna reta motståndarna till vansinne. Tikkanen kunde dock mer än att snacka. Finländaren hade under hela sin karriär en förmåga att kliva fram och göra de viktiga målen. Han var under många säsonger också en av ligans absolut främsta tvåvägsspelare.

3. Matthew Barnaby

Klubbar: Buffalo, Pittsburgh, Tampa Bay, New York Rangers, Colorado, Chicago, Dallas.

Kommentar: ”Om han kunde slåss med sina läppar, hade han varit världsmästare i tungvikt”, var det en hockeykommentator som sa.

Och nog kunde Matthew Barnaby snacka. Vid varje litet gruff tog tuffingen chansen att provocera sina motståndare.

Nu nöjde sig Barnaby inte med det. Den kompakta forwarden tvekade aldrig att kasta handskarna och under en säsong i Buffalo samlade han på sig 335 utvisningsminuter.

Motståndarfansen avskydde Barnabys trix (vid ett tillfälle låtsades han ligga skadad på isen under ett slagsmål, för att i nästa sekund resa sig upp och smälla till en helt oförberedd Garth Snow, målvakt i Philadelphia), men hos de egna supportrarna var han hyllad.

Barnaby jobbade mycket med välgörenhet under sin aktiva karriär och numera är han expertkommentator på ESPN.

4. Dale Hunter.

Klubbar: Quebec, Washington, Colorado.

Kommentar: Legendar i både Quebecs och Washingtons tröja. Fansen till de övriga 28 lagen hade dock hellre sett Hunter i en helvit tvångströja. Kanadensaren var fullständigt oberäknelig på isen och saknade helt spärrar. I slutspelet 1993 crosscheckade han Pierre Turgeon i ryggen efter att Islandersforwarden avgjort matchen. Hunters avstängning: 21 matcher.

”La Petite Peste” är ligans näst mest utvisade spelare genom tiderna med sina 3 565 minuter på 1407 matcher.

5. Sean Avery

Klubbar: Detroit, Los Angeles, New York Rangers, Dallas.

Kommentar: NHL:s just nu mest omstridde spelare. Averys beteende på isen har till och med fått en annan spelare på den här listan – Bobby Clarke – att reagera.

– Han gör narr av spelet. Han är en idiot, sa Clarke nyligen till TSN.

Även medspelarna i Dallas verkar redan vara på väg att tröttna på Averys eviga tjat med motspelare och domare.

– Fortsätter det så här, då får de hitta ett tränarjobb åt mig snart, sa Stars superstjärna Mike Modano.

Och fortsätter Sean Avery på den inslagna vägen, toppar han snart den här listan.

6. Ken Linesman

Klubbar: Philadelphia, Edmonton, Boston, Toronto.

Kommentar: Mycket skicklig offensiv back under sina 14 NHL-säsonger. Men ”The Rat” – som han kallades – är lika känd för förmågan att krypa under skinnet på motståndarnas stjärnspelare. Det hände ofta att Linesman delade ut en tjuvsmäll när inte domaren såg. När motståndaren väl slog tillbaka, såg Linesman dock till att domaren var med på noterna.

7. Ulf Samuelsson

Klubbar: Hartford, Pittsburgh, New York Rangers, Detroit, Philadelphia.

Kommentar: Tuffe Uffe – eller Robocop, som han också kallades – hamnar alltid högt på listor över NHL:s mest avskydda spelare genom tiderna. Samuelsson sägs ha förstört Montrealforwarden Pierre Mondous karriär med en klubbspets i ögat. Han tacklade också Bostons Cam Neelys knä sönder och samman.

Om svenskens hårda spelstil gjorde motståndarna vansinniga, så var Samuelsson alltid oerhört uppskattad av medspelarna. Han var dessutom en viktig pjäs i det Pittsburgh som vann Stanley Cup 1991 och 1992.

8. Bobby Clarke

Klubbar: Philadelphia.

Kommentar: Ansedd som en av hockeyns främsta ledartyper genom tiderna. Clarke var en komplett spelare och ledde sitt Philadelphia med stor framgång.

Men Clarke är också en av tidernas fulaste och jävligaste spelare. Hans ökända tvåhandsslashing på Valeri Kharlamov i Summit Series 1972 räknas som ett av de vidrigaste tilltagen någonsin.

Som huvudfigur i Flyers ”Broad Street Bullies” spred Clarke skräck i NHL i över ett decennium.

9. Theo Fleury

Klubbar: Calgary, Colorado, New York Rangers, Chicago.

Kommentar: Under sin tid i NHL var 168 centimeter Fleury en av ligans kortaste spelare. Det hindrade honom inte från att spela fysiskt och ständigt hamna i trubbel. Fleury var en av huvudpersonerna i ”Punsch-up in Piestany”, skandalmatchen i JVM 1987, då spelarna i Kanada och Sovjet slogs så vilt att arrangörerna var tvungna att släcka ljuset i arenan.

Fleury kämpade mot drog- och alkoholmissbruk under hela sin karriär, som han avslutade med Belfast Giants i brittiska ligan. Där skapade han stora rubriker, inte minst efter att ha klättrat ut ur utvisningsbåset för att jaga ikapp en supporter på läktaren.

10. Darius Kasparaitis

Klubbar: New York Islanders, Pittsburgh, Colorado, New York Rangers.

Kommentar: Den lille Litauenfödde backen flög runt i försvarszonen som en envis fluga. Men den här flugan kunde också dela ut ligans mest fruktade knätacklingar.

Fula trix var definitivt en stor del i ”Kaspars” repertoar, men han var även en framstående spelare i NHL. Bäst var han förmodligen i Pittsburgh, där han hyllades av fansen efter en våldsam tackling på ärkerivalen Philadelphias storstjärna Eric Lindros.