Norska guldåren kantades av ätstörningar

Fler än var tredje kvinnlig norsk längdskidåkare under 80-talet led av ätstörningar, och ännu fler kände av kroppshets från landslagsledningen, skriver norska Dagbladet.

– Jag var nära döden, berättar en tidigare åkare.

Det norska skidlandslaget var hjältar också under 80-talet, med bland annat fyra guld under hemma-VM 1982.

Men framgångarna i skidspåret hade konsekvenser utanför.

I en undersökning som Dagbladet gjort, säger 35 procent av damåkarna som var aktiva på 80-talet att de led av ätstörningar och 42 procent hävdar att de kände av en kroppshets från landslagsledningen. En majoritet av åkarna förlorade även sin menstruation under sin tid i landslaget.

Startade 1977

Enligt Dagbladet började problemen redan 1977, då landslagsledningen införde ett nytt fokus på kosthållning och vikten.

– Skidåkarna var friska, norska tjejer med normala tjejkroppar. Vi unnade oss godis och god mat. Sedan kom förändringen i landslaget och den nya ledningen sa: 'Om du vill fortsätta måste du skärpa dig och äta mindre,' säger den före detta landslagsåkaren Tove-Grete Solheim.

– Alla skulle bli lättare, utan att man förstod konsekvenserna, säger Solheim.

Den före detta norska juniormästarinnan Sissel Bjerkenås var en av de som såg konsekvenserna av kroppshetsen.

– Jag var nära döden. Vid den här tiden när min vikt var så låg kunde jag knappt gå upp för en trappa på grund av bristande muskelmassa, säger hon.

”Blir nästan lite ledsen”

Dag Kaas, som var elitlandslagstränare, sportchef och landslagschef under de norska guldåren, och som tillträdde 1977, blir illa berörd när han får höra åkarnas berättelser.

– Då blir jag nästan lite ledsen. Vi hade aldrig fått de resultat vi fick om vi inte tog det på allvar. Att någon beskriver det som en kultur, utifrån den kunskap jag och samhället hade då, måste jag bara leva med, säger Kaas.

En annan tränare har pekats ut av åkarna som en av de som särskilt bidragit till den ohälsosamma kulturen, men eftersom han nu är avliden tar Kaas på sig allt ansvar och säger att han har dåligt samvete.

– Ja självklart. Men det är svårt att veta vad vi kunde ha gjort annorlunda. Kanske hade andra lyckats nå ut, säger Kaas.

Även under senare år har frågan kring ätstörningar lyfts inom längdskidsporten. 2019 stoppades den norska stjärnan Ingvild Flugstad Østberg från allt tävlande på grund av hälsoskäl.

– Det är en sammansatt bedömning, träning, mat, vila och fritid, sade landslagsledningen då.

helskärm