Varning för Vettel

Här är förarna som hämtat upp underläge i formel 1 – och blivit mästare

Anna Andersson

helskärm

I morgon kan Lewis Hamilton avgöra VM.

Han har ett övertag på 59 poäng – men fyra lopp återstår av säsongen och jagande Sebastian Vettel har inte gett upp.

– Ingenting är avgjort innan säsongen är slut, säger tysken.

Han om någon bör veta. 

Sportbladet har gått igenom F1-­historien och hittat sju tillfällen då en förare jagat ikapp ett till synes omöjligt övertag och även vunnit VM. 2010 och 2012 var det just Sebastian V­ettel som krönts till världsmästare efter magiska upphämtningar – klarar han det en tredje gång?

1964: John Surtees mot ­Graham Hill och Jim Clark

SDet året var VM ett brittiskt mästerskap. Efter fem lopp låg Surtees sjua i VM, han var 20 poäng från ledande Clark och 16 efter Hill. Clark bröt fyra lopp och Hill tog över som Surtees ­tuffaste konkurrent.

Även Hill bröt tre lopp vilket gav Surtees chansen. Två segrar och två andraplatser gav honom sedan titeln med ett poängs försprång. Surtees är fortfarande den ende föraren som vunnit VM i både F1 och roadracing.

1976: James Hunt mot Niki Lauda

SEfter 9 av 16 lopp låg Hunt tvåa, han hade 35 poäng upp till Lauda. ­Sedan inträffade Laudas hemska olycka på Nürburgring, den österrikiske föraren fick hjälpas ur sin brinnande bil och han missade två deltävlingar. Lauda gjorde comeback i Italien och hade ledningen med 14 poäng, han kunde lägga till tre poäng efter det loppet eftersom Hunt bröt. Där­efter vann Hunt två lopp i rad, Lauda var försiktigare än tidigare och även om han kom till VM-finalen i japanska Fuji som VM-ledare så var det många som tvekade på hans kapacitet.

Det gjorde Lauda också. Regnet öste ner och han valde att avbryta ­loppet, han ville inte riskera sitt liv en gång till. Hunt körde, gick i mål som trea och det gav honom VM-titeln med en poäng.

1981: Nelson Piquet mot Carlos Reutemann

SReutemann inledde säsongen med fem pallplatser, varav en tredjeplats. När halva säsongen var avklarad var hans ledning 15 poäng, men sedan gick det utför. Han bröt fem lopp och avslutade tre på poängplats vilket gav Piquet chansen att komma tillbaka. Den brasilianske föraren tog poäng i de avslutade sex loppen och vann sin första titel – men en poängs försprång.

1984: Niki Lauda mot Alain Prost

SEn halv poäng. Det skiljde McLarens förare åt när säsongen var avgjord och Lauda tog titeln, men efter åtta av 16 lopp såg det ut som om Prost skulle vinna titeln. Han hade ett försprång på 11,5 poäng, men Lauda avslutade så starkt att det räckte för honom att ta en andraplats bakom Prost i finalen som avgjordes i Portugal. Under den första halvan av säsongen bröt Lauda sex av nio lopp.

2007: Kimi Räikkönen mot Fernando Alonso och Lewis Hamilton

SMcLaren hade greppet om säsongen, när två lopp återstod låg Räikkönen trea i VM, 17 poäng efter ledaren, F1-debutanten Lewis Hamilton. På den tiden gav en seger tio poäng och Fernando Alonso var tvåa i VM, fem poäng före Räikkönen.

I regnet i kinesiska Shanghai lyckades Räikkönen vinna samtidigt som Hamilton parkerade i gruset och ­tappade många viktiga poäng. Inför ­finalen i Brasilien hade Räikkönen sju poäng upp till ledande Hamilton och tre till Alonso. 

Ferrari gjorde allt rätt, Räikkönen vann före kollegan Felipe Massa och därmed var han förbi Alonso, Hamilton satte krokben för sig själv när han först var inblandad i en startkollision och föll tillbaka till plats nio och sedan ställde in motorn fel, körde i snigelfart och rasade ner till sista plats. Han slutade sjua, men det räckte inte. Räikkönen vann titeln, en poäng före McLarens teamkollegor Alonso och Hamilton som båda tagit lika många poäng.

2010: Sebastian Vettel mot Mark Webber och Fernando Alonso

STysken ledde inte VM en enda gång innan säsongen var över, vid halva ­säsongen var han 24 poäng från ledningen, efter 13 av 19 lopp låg han 31 poäng efter ledaren - men tre segrar på de fyra avslutande loppen ­förändrade allt.

Inför VM-finalen i Abu Dhabi hade han sju poäng upp till Red Bullkollegan Mark Webber och 15 till Ferraris Fernando Alonso, men strategerna som koncentrerat sig på Alonso och Webber räknade fel. De båda fastnade i trafiken – och Vettel kunde ta sin andra VM-titel. Segermarginalen var till slut fyra poäng.

2012: Sebastian Vettel mot Fernando Alonso

SEfter tio av säsongens 20 lopp låg Vettel hela 44 poäng efter Alonso, men efter tre segrar i rad hade Vettel tagit kommandot. Efter den 16:e VM-deltävlingen, den i Sydkorea, hade han ledningen och efter väderkaos i Brasilien, en kollision och en snurrning räddade tysken titeln med tre poäng till godo. Hans tredje tillsammans med Red Bull.