Fotbollsguide: Aten

Totalt kaos, evig passion, men även åtskilliga matcher på ett folktomt Olympiastadion. Fotboll i Aten är en skiftande upplevelse. Nästa säsong delas den av två svenska landslagsmän: Mikael Nilsson och Daniel Majstorovic.

Olympiakos
Olympiakos från hamnstaden Pireus, 10 km söder om centrala Aten, är historiskt giganten i Grekland. Med 36 ligatriumfer är man lika starka som rivalerna Panathinaikos (19) och AEK (11) är tillsammans. Efter en dyster period från mitten av 1980-talet och tio år framåt har klubben återetablerat sig som tungviktaren i grekisk fotboll.

Tidigare har man haft spelare som Zahovic, Giovanni, Rivaldo och Karambeu. Idag är stjärnorna spanjorerna Raul Bravo och Oscar respektive den evigt unge serbiske veteranen Dordevic. I våras var man ytterst nära att tappa ligatiteln. Man vann serien först efter ett domstolsutslag som gav de rödvita tre bonuspoäng efter en förlust mot ett lag som använt ej spelklara spelare.

Arena: Karaiskaki, Pireus.
Kapacitet: 33 334.
Transport: Metro Grön linje 1 till Faliro.

Ursprungligen byggdes den som velodromarena till OS 1896. Men Karaiskaki är sedan decennier själva symbolen för klubbfotboll för merparten av greker (det vill säga alla utom fans av de två rivalerna). I derbyn, mot PAOK från Thessaloniki, och i attraktiva matcher i Champions League, kan det vara utsålt. Men genomsnittet förra säsongen var 24 200 så oftast finns det biljetter på matchdagen.

Panathinaikos
Internationellt den mest framgångsrika av Atenklubbarna. Final i Europacupen 1971 har i modern tid följts upp med semifinal i Champions League 1996 och kvartsfinal 2002. På hemmaplan har man inte riktigt nått den nivån. Olympiakos, och stundtals AEK, har hindrat innerstadens stora klubb från dominans.

Förra säsongen, när klubben firade 100 år, återvände man tillfälligt till klassiska Apostolos Nikolaidis. Men detta tystnade inte nämnvärt den kritik mot klubbens styre som gjort att man de senaste åren inte ens nått upp i 10 000 i publikgenomsnitt. För svenskar är Mikael Nilsson den mest kände, för greker är EM-hjälten Karagounis den överlägset störste.

Arena: Olympiastadion.
Kapacitet: 71 000.
Transport. Metro Grön linje 1 till Irini.

I väntan på en ny arena, Panathinaikos har längtat efter en ny sådan lika länge som Stockholmsklubbarna, är klubben kommande säsong tillbaka på Olympiastadion. Det innebär att det bara är att välja och vraka var man vill sitta (det går in 71 000) men att fotbollsupplevelsen knappast blir intim. Gångna säsongen, på Apostolos Nikolaidis, lockade Panathinaikos på hemmaplan som bäst 15 000. Usla siffror för en klubb som för 20 år sedan kunde dra 40 000.

AEK
Lillebror av de tre kolosserna i huvudstaden. Var ytterst nära konkurs och degradering så sent som 2004. Men just nu är man i vinnarläge efter att förra året ha värvat brassen Rivaldo från Olympiakos. Lägg till detta namn som Dellas (landslagsankare) och den argentinske skyttekungen Blanco och Daniel Majstorovic får spännande sällskap i sin nya klubb. Precis som hos Panathinaikos finns planer på en ny arena, men det lär dröja.

Arena: se Panathinaikos.

Till skillnad från Panathinaikos så drar AEK en del folk till Olympiastadion. Men med ett hemmasnitt succévintern 2007-2008 på bara drygt 20 000 förstår alla att det inte är några problem att få tag på biljetter.

I Atens förorter finns även klubbarna Panionios (Nea Smyrni) respektive nykomlingen Thrasyvoulos (Fyli).