Ojala: ”Inte bara män med en pondusmage som kan bli tränare”

Hon är skidåkaren som blev basist i ett indieband som blev tränare och handplockades av norske Thomas Alsgaard till hans privata team – i en värld som domineras av manliga elittränare.

Nu är Johanna Ojala redo för sin tredje säsong som expert i Vinterstudion.

– Det är inte bara män med pondusmage som kan bli tränare, säger 33-åringen.

Det är kvällen innan den svenska skidpremiären i Bruksvallarna och Johanna Ojalas schema är fullspäckat med slutgiltiga förberedelser.

– Jag känner mig relativt varm i kläderna, men sen ska man leverera i sändning också. Men det ska bli jättekul att komma igång med säsongen, säger Johanna Ojala.

Att hon har bakgrund både som åkare och tränare känner vi till. Men kanske vet inte alla att Ojala, några år innan sin expertkarriär, var basist i indiebandet The Grand Opening och turnerade i Europa.

Snabb tränarkarriär

Har du nytta av det i studion?

– Absolut! Först, när jag började i bandet, hade jag nytta av skidåkningen när det gällde att hantera nervositeten på scenen. Och jag är ju lite artistiskt lagt, jag tycker att det är kul. Här i Vinterstudion får jag paketera det jag brinner för, skidåkningen, på ett artistiskt sätt, säger Ojala och fortsätter:

– Sen är det otroligt roligt att få arbeta med så skickliga medarbetare som André (Pops) och Yvette (Hermundstad).

Johanna Ojala la själv skidorna på hyllan efter skador och sjukdomar – och satsade fullt på tränarbanan.

Som gick spikrakt uppåt.

Hon gick snabbt från att ha varit tränare på skidgymnasierna i Torsby och Östersund till att handplockas som tränare till norrmannen Thomas Alsgaards privata lag Team Leaseplan Go.

Tränade Stina Nilsson på skidgymnasiet

Men vi stannar till vid skidgymnasiet i Torsby. Där tränade hon bland andra de svenska talangerna Stina Nilsson och Julia Svan.

Kunde man ana Stina Nilssons talang redan då?

– Hon besökte oss redan när hon gick i åttan och nian och ställde massor av frågor om tekniken. Hon ville väldigt mycket och hade kommit långt i sitt eget tänk om sin utveckling. Så det man kunde se var att hon redan hade stor kunskap om sig själv och var väldigt självständig.

Nuförtiden tränar Johanna Ojala herrseniorerna i norska Team Leaseplan Go, ett åkarstall som omsätter miljoner och lockar till sig stora namn. Ojala är ansvarig för allroundgruppen och är en av få kvinnliga tränare på elitnivå.

Hon fick jobbet efter att Thomas Alsgaard träffat på alltför många män som ansåg att de visste bäst – utan den ödmjukheten som Ojala ser som en av sina egenskaper.

Kan du sätta ord på din tränarfilosofi?

– Oj, haha. Det borde jag ju kunna. Jag försöker lyssna mycket på varje åkare. Vara ödmjuk. Varje utövare är olika och alla är individer. Man måste hitta bästa möjliga sätt för var och en, det går inte köra ett och samma race för alla. Sedan är kunskap jätteviktigt, det bygger förtroende, och jag brinner mycket för teknik och rörelseanalys.

"Jaha, är det du som är fysion?"

Hur har det varit att, i en mansdominerad värld, träna herrseniorer?

– För mig har det känts ganska naturligt, oavsett om det är kvinnor eller män jag tränar så handlar det fortfarande om ett första möte där man bygger upp ett förtroende. Med Team Leaseplan Go blev det ett väldigt bra första möte med grabbarna, och alla vi i gänget är väldigt måna om varandra.

Men det är en sak i teamet. En annan när hon möter andra i skidvärlden, som forskare och labbpersonal.

– De kan fråga: ”Jaha, är det du som är fysion?”, ”nä, jag är tränare. Ja, det är jag faktiskt”. Och de kanske hellre talar till mina gamla kollegor än till mig, så på så sätt lever gamla kvarlevor att det är mannen som är tränare. Men det gick väldigt snabbt att vinna förtroende hos mina manliga tränarkollegor.

Ojala menar att man ändå har kommit en bit när det gäller jämställdhet även inom det svenska skidförbundet.

Vill jobba med svenska damerna

– De har tagit ett litet grepp och sett till att fler kvinnor tar blivit tränare, som Martina Höök (juniorlandslaget) och Kristina Hultdin (alpint), säger hon och fortsätter:

– Men idrotten överlag är väl ganska gammaldags. Det finns många gamla ingrodda normer som lever kvar. Man måste börja se att det kan vara en kvinna som är tränare, inte bara en man med pondusmage.

I år kommer Ojala dock att följa sitt team mer från soffan i Vinterstudion än i spåren. Hon blev mamma i somras och är mammaledig från arbetet på fältet, även om hon sköter en del administrativt även i vinter.

Kan det bli det svenska landslaget för dig i framtiden?

– Ja absolut, det ser jag som en möjlighet. Där tycker jag att det hade varit väldigt kul att jobba med svenska damerna eftersom jag följt flera av dem i tidiga åldrar. De ligger mig väldigt varmt om hjärtat.