Världsklass – i en period
Lasse Anrell efter toppmötet: Jag kan mycket väl tänka mig Timrå spela final
TIMRÅ. Några sanningar som vi lärde oss i går kväll:
Akta er för Timrå i första perioden.
Bara Jyri Martinnen fick sparken från Timrå började han spela hockey igen.
HV 71:s power play utan Johan Åkerman är lika kraftlöst som en torsk i Sahara.
Timrå–HV71 i går var samma underbara, hårda, intensiva hockey som när Timrå mötte Modo i slutspelet i våras.
Jag vet inte om ni följer Tomas Ros utmärkta blogg.
I så fall kunde ni i går läsa den famösa storyn om varför Jyri Martinnen hamnade i Skellefteå – trots att han är superstjärna hemma i Finland.
Det hade inte att göra med något strikt karriärmässigt, om man säger.
Det hade – och här lär vi oss att hockeyvärlden är simplare än man kanske tror – att göra med att Jyri Martinnen köpt en stor, fin bil som skattemässigt skulle bli rätt dyr att ta hem till Finland.
Säg inte sen att världen alltid är så enkel att förstå det storslagna i.
Timrås coach Challe Berglund var nöjd med affären, sa han i går.
Skellefteås coach Per-Erik Johnsson var – antar jag – nöjd. Jyri Martinnen gjorde ett av lagets tvåmål. Och Martinnen var nöjd. Åtminstone för att han slipper betala skatt.
Timrå var befriat i går – utan Martinnen.
Fantastiska finländare
Jonathan Hedström var tillbaka i förstakedjan med de fantastiska Timo Pärssinen och Riku Hahl. Den berömda kedjan som i början på förra säsongen gjorde Timrå fullständigt överlägsna. Innan skador förstörde kedjan och Timrås säsong.
Timrås Domedagskedja gjorde inget mål i går. Men de fick fart på Hedström och de fick fart på Peter Regin och det var uppenbart att något hänt i Timrå. Det finns en lagom dos av osäkerhet i truppen nu. Det gjorde träningen i onsdags till ett veritabelt slag. Det visade sig också i matchen.
Timrå startade på samma sätt som i den legendariska kvartsfinalserien mot Modo – en serie som slutade med förlust för Timrå och med SM-guld för Modo.
Jag kan mycket väl tänka mig Timrå spela SM-final i år. Jag kan – och kanske hoppas jag en smula – se en SM-final mot Modo. Vilken makalös chans till revansch för Sanny Lindströms lag.
HV 71 kom med fem raka matcher utan förlust bakom sig.
Den sviten tog slut och jag antar att det verkliga problemet är varför inte power playspelet fungerade.
Märklig backuppsättning
I ett evighetslångt spel fem mot tre testades två olika uppställningar. Men HV var verkligen urusla. Jag är ingen hockeyteoretiker men det är även för en normalbegåvad lätt att se att om David Petrasek och och Pasi Puistola ska spela backpar i powerplay som borde högerskytten stå till vänster och vänsterskytten – till höger.
HV gör inte så och jag kan inte förstå varför.
Men det är egentligen inte så intressant för utan Johan Åkerman händer inget kreativt. Inte ens Mikko Luoma tänker kreativt. Den briljans man såg i LHC under slutspelet i våras såg man ingenting av i går.
Men jag ska inte gnälla för mycket på HV. De leder trots allt serien med sex poäng.
Det här var alltså en mycket bra hockeymatch. Första perioden var fem plus. Världsklass.
Överhuvudtaget märks det att elitserien kommit in i ett nytt skede nu. Några desperata lag höjer nivån på matcherna.
Kommande matcherna avgör
November och december kommer att bli så avgörande för flera lag att de måste spela som om det var slutspel.
Frölunda är illa ute. De är visserligen tre poäng från andraplatsen, men med det spel de visat upp är de mycket nära att bli utbuade igen av sin hemmapublik och få se sin tränare Per Bäckman sparkad. För oss som såg spelarna efter matchen mot Djurgården – seger med 5–4 – är det kanske mera relevant att fråga: vill spelarna ha Bäckman sparkad redan nu?
Södertälje och Brynäs löper risken att bli avhängda om de inte börjar vinna matcher snart.
Brynäs hade en nyckelmatch i går mot Färjestad, De förlorade. Brynäs kan bli det första laget som sparkar två tränare på en säsong. Och i bakgrunden står gamle guldtränaren Roger Melin och vill tillbaka.
Luleå och Mora måste också vinna matcher. Skellefteå och Djurgården är räddningsplankorna över slutspelsstrecket.
Många bra matcher, alltså.
Desperata hockeyspelare är nästan alltid mycket underhållande.