Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Elise, Lisa

Wennman: Sökes: En svensk superstar

Skicka hit Zlatan – vi kan inte ha det så här längre

Iskalla svenskar Andreas Isaksson i Manchester City och Christian Wilhelmsson i Bolton får väldigt lite speltid i sina klubbar. Och sportbladets man i England, Peter Wennman, tror att det kan bli svårt att ändra på det. Därför önskar han sig Zlatan och Elmander i julklapp.

LONDON. Så vitt jag vet är det fortfarande gratis att drömma, så:

Slå in Zlatan i ett rött paket med vita snören och skicka hit honom. Nu.

Eftersom det är poststrejk i England lär han ändå inte komma fram förrän i januari.

Skicka Elmander också, när ni ändå håller på.

Vi kan inte ha det så här längre, vi kan inte ha detta svenska mörker i Premier League.

Jag vandrade länge bland de uppfällda paraplyerna i ett väldigt svart och vått London i går, men ju närmare centrum jag kom, desto mer glitter:

Den berömda julbelysningen över Regent Street, neonet på Picadilly Cirkus, ett upplyst London Eye, ett Trafalgar Square redo för advent.

Pengar, lysande stjärnor, folkmassor, ännu mer pengar, skyltfönster, glamour, ett slags centrum för allas uppmärksamhet... ungefär som i fotbollens Premier League.

En julrush i vardande som kan knäcka den hårdaste... ungefär som i Premier League.

Jag hör skånska, östgötska och till och med gävlemål bland varuhusen på Oxford Street, det vimlar av svenskar här... vilket det däremot inte gör i Premier League.

Får jag önska mig nåt så är det att det snart blir lite svenskt fotbollsglitter i England.

Freddie spelar fler matcher i landslaget

Jag bodde här när Fredrik Ljungberg var som hetast i Arsenal och det var verkligen nåt att glädjas över, nåt kul att rapportera hem om. Det var på den tiden Freddie kunde ringa upp själv när han visste att man ville tala med honom.

Ljungberg är kvar i London, han är den ende svensken i stans fem toppklubbar, men det har inte precis sprakat om hans första månader i West Ham.

Han har spelat fler matcher för svenska landslaget än för Hammers (tre i ligan från start). Skador och sjukdomar har gett alla som tyckte West Ham gjorde en dålig affär vatten på sina kvarnar (ursäkta klyschan). Ingen vet om han nånsin kan komma upp i gammal arsenalklass igen. Och han är numera så styrd av agenter att det är hopplöst att få prata med honom.

Freddie sitter enligt rapporterna på bänken mot Chelsea idag, det är åtminstone ett steg i rätt riktning. Men han är fortfarande ett frågetecken. Han måste få spela mer, åtminstone fem matcher i rad. Jag minns inte när det hände senast.

I Bolton har vi samtidigt Christian Wilhelmsson, som har en mörk vinter framför sig om han inte kan byta klubb i januari.

Han fick chansen i Uefa-mötet med Aris Tessaloniki i torsdags, men hade det svårt på sin vänsterkant. Han såg inte ut att trivas alls och blev utbytt.

Innan säsongen tippade jag att Chippen skulle göra sig bra i Premier League, men sånt vet man ju aldrig och jag tror inte att Gary Megson tänker använda honom mycket framöver.

Samtidigt har vi Andreas Isaksson och hans situation i Manchester City. Han har bara stått en ligamatch, får möjligen en ny chans i Wigan idag, men Svennis vägar är outgrundliga i det här fallet och Isak kan mycket snart vara i skuggan av Joe Hart igen.

Mellberg bär svenska fanan på sina axlar

Det ger oss tre spelare som förväntas vara med i den svenska startelvan i EM i sommar – Ljungberg, Chippen och Isaksson – som hänger på gärsgårn i Premier League, som kanske inte får spela mycket alls i vinter och som därför bör vara stora orosmoln för Lars Lagerbäck.

Aston Villas Olof Mellberg är den spelare som bär den svenska äran på sina axlar just nu, han går som tåget. Sebastian Larsson började bra i Birmingham och förtjänar beröm, det återstår att se vad nye managern Alex McLeish anser, och i Wigan har Andreas Granqvist varit en poisitiv överraskning.

Men det glittrar inte.

Vi ser inga svenska mål, inget artisteri, inga profiler som kan slåss om en plats i toppklubbar som Manchester United, Arsenal, Chelsea och Liverpool.

Det är bara tio månader sen Henrik Larsson blev en älskad figur på Old Trafford, men det känns på nåt sätt som en annan tid för mycket länge sen.

I höst har det bara varit Svennis, Svennis för hela slanten och han har verkligen gjort ett sensationellt jobb så här långt.

Men gärna en svensk superstjärna på planen också...det är därför jag drömmer hemliga drömmar om en Zlatan Ibrahimovic (och en Johan Elmander) i Premier League.

Följ ämnen i artikeln