Skidskyttarna kartläggs dygnet runt
Deltar i unikt forskningsprojekt inför OS
Uppdaterad 2020-10-30 | Publicerad 2020-10-29
Kartläggningen pågår dygnets alla timmar.
De svenska skidskyttarna deltar i ett unikt och världsledande forskningsprojekt om prestation i vilket åkarnas puls analyseras när de tränar, sover, äter, umgås och utför sina vardagssysslor.
– Det är jättespännande. Sen gäller det att avgöra hur mycket man vill dela med sig av sitt privatliv.., säger Mona Brorsson.
Kalla: ”Det sprudlar om Stina”Att kartlägga pulsen i samband med träning och tävling är sedan länge vardag och en vägledande information för elitidrottare. Men sett i ett stort perspektiv, dygnets alla timmar, är det en begränsad tid. I den moderna forskningen av prestationsutveckling intresserar man sig nu allt mer även för vad som sker utanför de mest aktiva timmarna.
Ta en skidskytt i landslaget. Hen tränar mellan en till fem timmar om dagen. Men hur hanterar åkaren sin belastning efter det? Är den vila åkaren får optimal, hur hög är pulsen när hen sover? Kan man via pulskurvan få indikationer på sjukdomar eller att åkaren är sliten?
Kunskapen om hur kroppen reagerar och mår under dygnets andra vakna timmar och under natten är ett tämligen outforskat område, men forskarna gör framsteg och nu är Sveriges främsta skidskyttar ”försökskaniner”.
Åkarna i Svenska skidskyttelandslaget ska få en mer holistisk bild av sitt idrottande, vilket på sikt kan optimera deras träningsinsatser på individnivå och kanske förutse när de är slitna eller på väg att bli sjuka.
Under det pågående lägret i Idre bär åkarna pulsklockor dygnet runt. Jadå. Under dygnets 24 timmar. När de tränar, äter, vilar, umgås, dricker kaffe eller sover.
Datafilerna med pulskurvorna skickas till ett forskningsteam som leds av meriterade H-C Holmberg, professor i idrottsvetenskap och utvecklingschef på SOK.
Deltar helt frivilligt
Informationen med både hjärtfrekvens och variabilitet mellan pulsslagen vägs sedan samman med detaljer från åkarnas träningsdagböcker. Oändligt mycket data kan leda till att forskarteamet identifierar mönster och på sikt kanske informationen kan användas för artificiell intelligens. Tills vidare är det analysen av datan som blir vägledande.
Skidskyttarna är med på noterna, även om det känns ovant.
– Det kan vara ganska drygt att ha en klocka på sig dygnet runt, men det är helt frivilligt, hur mycket vi vill göra de här mätningarna, påpekar Mona Brorsson för Sportbladet men lägger snabbt till:
– Just nu tror jag att alla är rätt nyfikna och vill stretcha det till max.
Är det en utmaning sett till ert privatliv?
– Det finns en gräns för stort intrång man kan göra, hur mycket är man villig att berätta om sitt liv. Men det enda forskarna får är ju en pulsfil för att se ens daglig aktivitetsnivå.
Hennes förhoppning är att de som individer på sikt kan få hjälp med att dra i handbromsen vid rätt tillfälle eller för den delen våga gasa fullt utan oro för att kliva över gränsen. Inte minst på kommande mästerskap på hög höjd.
– Kommer vi exempelvis att ett par dagar i förväg kunna se om det är en åkare som kommer att bli jättesliten är det värdefullt. Drömmen vore att veta om det finns något man kan göra för att undvika bli jättesliten för då kan man ligga på en tuff nivå, men ändå veta att det finns ett skyddsnät, säger hon.
Bakgrunden till initiativet är att åkarna ingår i ett unikt forsknings- och utvecklingsprojekt via Svenska skidskytteförbundet och Sveriges olympiska kommitté (SOK) som innebär analys, med bland annat maskinlära och på sikt artificiell intelligens, av data från modern sensorteknologi (pulsklockorna), träningsdagböcker, frågeenkäter och laboratorieanalyser.
– Projektet är en del av vår nya FoU-satsning på prestationsteknologi kopplat till träning och återhämtning, säger H-C Holmberg, professor i idrottsvetenskap och utvecklingschef på SOK.
– Under de senaste åren har vi i samarbete med tyska forskare utvecklat en ny modell som förbättrar vår möjlighet att analysera hur en elitidrottare påverkas av olika typer av träning, nutrition, sömn, miljö och övriga aktiviteter. Modellen ger oss 80 procent mer information jämfört med traditionell träningsanalys och ett mer holistiskt och integrativt 24-timmars perspektiv, fortsätter han.
Tror det blir en ögonöppnare
Enligt H-C Holmberg är det ingen annan nation i skidskytte eller längdåkning som arbetar med en lika omfattande metod.
Mona Brorsson är förväntansfull, trots att klockan kliar på armen.
– Träningen är en del, men det kan vara relevant att se vad vi gör mellan träningspassen också. Det blir intressant att se om man kan dra slutsatser vad som är det optimala att göra för återhämtningen. Kan det vara så att det ger en till OS-medalj är det värt att prova, säger Mona Brorsson.
Skidskytteförbundets generalsekreterare Rikard Grip:
– Jag tror att det kan bli en ögonöppnare för en del av de aktiva. Man tänker att man gör saker rätt men man få ny data och nya värderingar och kan se det på en ny nivå, säger han.