Flinck: Nu tar en ny generation tränare över
Uppdaterad 2022-05-10 | Publicerad 2022-05-09
KRISTIANSTAD. Den störste genom alla tider har gått ur tiden.
Hans lärjungar har präglat svensk handboll i decennier.
Men nu tar en ny generation tränare över i handbollsligan – med en annan bakgrund.
Semifinalerna i handbollsligan inleddes med en tyst minut för att hedra minnet av den störste ledaren i svensk handboll genom tiderna.
Bengt Johansson fostrade en hel generation tränare och ledare inom svensk handboll med sin ledarstil där han lät spelarna vara delaktiga på ett sätt som vi aldrig tidigare hade sett. Jag tänker på alla hans ”lärjungar” som efter spelartiden och under många år var några av våra mest ansedda tränare i världen, som Magnus Andersson (det är han fortfarande), Ljubomir Vranjes, Ola Lindgren och Staffan Olsson. Ytterligare ett tiotal blev tränare på elitnivå och till och med förbundskaptener. Andra sitter på höga ledarposter i svensk handboll, som Peter Gentzel, vd för Svensk Elithandboll, och Stefan Lövgren, vd på Handbollslandslaget AB.
Ett tag fanns det en Bengan Boy var man än vände sig i handbolls-Sverige.
Och hade inte en elitserietränare spelat i landslaget under Bengan så hade han i alla fall sin bakgrund i antingen Redbergslid eller Drott (främsta undantagen var väl Kristján Andrésson och Tomas Axnér).
Nya generationen är detaljstyrda
Men den här sorgens dag, när jag sitter och ser den ena semifinalen i Kristianstad Arena med den andra semifinalen i Partille på skärmen, slår det mig att vi har en ny generation tränare i handbollsligan som varken har sin bakgrund i Bengan Boys, RIK eller Drott.
Det är också den här generationen som varit mest framgångsrik de senaste två åren: jag tänker i första hand på Michael Apelgren, Oscar Carlén, Henrik Signell, och Patrik Fahlgren. Men också Jesper Östlund och Zoran Roganovic som gjort det bra två år i rad med mindre medel (än de tre förstnämnda). Sedan har vi de skandinaviska importerna Jonas Wille och Marc Uhd.
Till nästa år ansluter Toni Johansson och Anders Hallberg till handbollsligan.
Visst, Apelgren och Signell har varit tränare i flera år nu men de gör faktiskt bara sin andra säsong som huvudtränare i handbollsligan.
Den närmaste kopplingen till Bengan i den här generationen är väl att Oscar Carlén är son till Per Carlén, mångårig kapten i Bengan Boys.
Bengt Johansson hyllas, och har alltid hyllats, för sitt varma, mjuka ledarskap och förmåga att bygga lag. Men vi ska inte förringa hans taktiska kunnande, framför allt under tiden i Drott och början på tiden som förbundskapten då Sverige manövrerade ut Sovjetunionen och de andra öststaternas krafthandboll med smartness, kombinationer och kontringar.
På motsvarande sätt ska vi inte förringa den nya generationen tränares ledarskap och färdigheter som lagbyggare men det som utmärker dem är att de är, med Oscar Carléns ord, ”detaljstyrda”. Utifrån ser man det nog tydligast hos just Carlén samt Apelgren och Fahlgren.
De är väldigt taktiskt drivna, internationellt influerade (spanska skolan!) och, vad det verkar, öppna för testa saker, kanske lite mer än den förra generationen (utan att dra alla över en kam, varken hos de ”gamla” eller ”nya”).
Skövde är guldfavoriter nu
I den ena semifinalen fortsätter nu hjärnornas kamp mellan Carlén och Apelgren, som hyser den största respekt för varandras olika taktiska drag under matchserien.
Ystad lyckades inte smälla in den första matchbollen uppe i Partille och har nu två kvar.
Jag tror nog att skåningarna behöver slå in den andra hemma på torsdag för att YIF ska gå till sin första SM-final på 30 år. I en femte och avgörande match i Partille är det nämligen klar fördel Sävehof.
På torsdag kan det psykologiska spelet därför bli viktigare än det taktiska för Carlén och Ystad.
I den andra semifinalen är det färdigspelat. Skövde avgjorde borta mot Kristianstad redan i första halvlek när man gjorde 8–0 på tio minuter.
Det var en mycket oväntad genomklappning av Kristianstad men Skövde framstår allt mer som den stora guldfavoriten i år.
Skövde har nog den starkaste förstasjuan spelare för spelare i slutspelet. Varenda en av dem verkar dessutom ha prickat formen. Men man har också en bredd på niometer som få kan matcha just nu. När Skövde ryckte från 7–8 till 15–8 satt Matias Helt Jepsen och Jack Thurin på bänken och i stället spelade Kristian Svensson och Adam Ljungquist ytternior med Bjarni Valdimarsson mellan sig.
Frågan är vem som blir förbundskapten först av tränarna i den nya generationen (om vi bortser från att Roganovic redan är i Montenegro). Jonas Wille? Michael Apelgren? Oscar Carlén? Och var – Sverige eller Norge?
Varken klubbchef Jesper Larsson eller tränare Jonas Wille var nöjda med hur Kristianstads uttåget skedde, med en utskåpning på hemmaplan inför 4343 åskådare. Men att åka ur i en semifinal är ingen missräkning enligt någon av dem.
Det är nästa år man ska vara en guldkandidat, säger de båda.