Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Elise, Lisa

Tid för dig i kväll, Zlatan

SALZBURG. Det finns stora spelare.

Sen finns det de spelare som blir allra störst.

Spelarna som är stora i stora stunder.

Så, Zlatan, i kväll är det tid för dig.

Tid att kliva fram och bli den du alltid varit menad att bli.

Störst.

Äntligen. Vi är här, vid resans mål. Efter

åtta timmars bussfärd och ett långt kval är vi framme i Salzburg, vid mästerskapet, premiären. I går kväll satt vi under ljusa sommarskyar och såg Sverige träna på den fula stadion med de vackra bergen runt omkring som fondtapet. Det såg så lättsamt och avslappnat ut att inte ens Zlatans fortsatta bandage runt knät kunde skrämma mig.

Det kan däremot Grekland. Laget är inte vad det var då man skrällvann EM för fyra år sen, men ändå precis den motståndare jag inte velat ha i den så avgörande premiärmatchen.

I kväll släpps all den längtan och förväntan som vi burit inom oss under hela den långa resan hit loss. Då får EM-äventyret inte ta slut direkt. En man, mer än någon annan, ska förhindra att det blir så.

Zlatan Ibrahimovic, spelaren som verkligen gjort en lång resa och med ett livsöde som skulle få en Hollywoodsk manusförfattare att gråta av lycka. Den lilla knatten i stora shorts och röda fotbollsskor från Skopunkten är i dag en av världens främsta; hyllad, dyrkad och stormrik.

Chansen att radera ”nästan” i dag

Det enda Zlatan fick som gratis gåvor vid vaggan var fysiken och talangen. Allt annat har han jobbat sig till med en närmast ursinnig målmedvetenhet och envishet och med bara ett mål för ögonen: att bli bäst.

Nu är han nästan där. Jag säger bara nästan, för det är sanningen. I kväll mot Grekland har Zlatan chansen att börja radera bort detta ”nästan”.

Det finns de som tycker att vi överdriver hans betydelse medan andra anser att vi ställer för höga krav på honom. Jag har sagt det förut och säger det igen: Ljungberg, Henke, Isaksson, Mellberg och alla de andra; Sverige är en stark och vacker grupp även utan Zlatan. Men – och detta har även vår förbundskapen sagt – det som utmärker de nationer som vinner EM och VM är kvalitet.

De har den lilla extra nivån av skicklighet som mindre länder som Sverige ofta saknar. Ibland finns det undantag, men för det mesta räcker inte enbart kollektivet.

I Zlatan, mer än någon annan, har Sverige den unika kvaliteten. Ska vi ha ens den minsta chans att chocka fotbollsvärlden, och till att börja med ta oss vidare från vår riktigt luriga grupp, så måste ”Ibra” prestera på topp. Så är det bara.

Det är dessutom det krav man nu kan ställa på honom. Jag har ofta skrivit att landslaget inte är Inter där Zlatan omges av världsstjärnor och där laget oftast leder och vinner. Hans blågula uppgift är betydligt mer otacksam. Nu kommer han också från en lång skadeperiod. Ändå har vi rätt att vänta oss stora saker av Zlatan. Vi såg det mot Italien i EM 2004, mot Ungern 2005 och Danmark hemma hösten 2007, vad Zlatan kan åstadkomma för sitt land.

Vet vad som krävs

Nu är det tid att visa det, och ännu mer därtill, igen. Jag hänger inte upp mig på målen, även om det börjar bli hög tid för Zlatan att åter göra mål för Sverige. Framför allt vill jag dock se honom ännu mer delaktig i spelet, ännu mer tongivande, pådrivande, dominerande. Visst, han måste få de rätta bollarna. Men får han inte det så vill jag se honom göra som mot Parma, gå in och ta tag i saker och försöka avgöra på egen hand. Det är höga krav, jag vet. Men man kräver alltid mest av dem man håller högst.

Zlatan vet dessutom själv att det här är vad som krävs om han vill bli allra, allra bäst i världen. Han avgjorde ligan för Inter, det är sant. Men det tystade bara delvis hans kritiker. Utanför Italiens gränser, i Champions League och i landslaget, måste vår störste stjärna fortfarande göra mer, visa att han klarar det som spelare som Cristiano Ronaldo och Kaká gjort; vinna de största matcherna åt sina lag.

I EM kan Zlatan visa att han har samma förmåga och han måste börja med att leda Sverige till seger mot Grekland. I kväll är det tid för stordåd. Tid att leva upp till stora ord och hög svansföring. Inget skulle kunna göra mig gladare än om Zlatan efter matchen gick förbi mig med en triumferande min och sa:

”Du snackar. Jag gör mål”.

Följ ämnen i artikeln