Hockeyledare ska INTE skämta om att döda domare
Skämta aldrig om en domare.
Det skämtet kan bli din död.
Problemet med Chrunaks skämt var bara att det var så ofattbart dåligt.
För en gångs skull har jag en känsla av att vi fått höra nästan hela sanningen om när en hockeyledare får sparken.
Jag tror att Hans Chrunaks värdelösa skämt inför fel publik gjorde att sponsorerna blev så nervösa att alla inblandade förstod det omöjliga i det.
Sport handlar i dag minst lika mycket om marknadens förtroende som om publikens.
Läste man reaktionerna i Luleå i går på olika forum var den vanligaste att Chrunak gått för långt – men att han nog borde få vara kvar eftersom han gjort ett ”bra jobb”.
”Bra jobb” betyder i Luleå att man ligger på sista slutspelsplatsen och att man med jämna mellanrum säger att storstadsdomare och storstadsmedia skiter i Norrbotten.
Bra jobb betyder för mig att han är på väg att ro i hamn en affär där kommunen ger bort en nyupp-
rustad och fräsch ishall till klubben.
Allt det där har Chrunak gjort.
Men sen var det det här med jargongen.
I elitserien finns det en korridorjargong som är ganska omodern – om man vill använda ett skonsamt ord.
Vi kunde se – men inte höra – Södertäljes tränare Leif Strömberg skrika saker i båset i går till Martin Thörnberg. Fula ord. Kvinnoförnedrande. Fy fy. Hade det funnits ljud, hade inte media varit upptagna av läggmatcher i fotboll och Chrunaks hets mot en hockeydomare hade det där antagligen varit dagens grej of the day och Södertäljes sponsorer hade nog funnit sig föranledda att reagera och säga fy fy.
Men det slipper sannolikt Strömberg.
Får sparken – men får jobba kvar
Men även han borde lära sig hålla käften. Spelarbåset är en offentlig plats. Det finns så kallade kameror och – stundtals – mikrofoner där.
Chrunak skojade i en miljö han kände sig trygg i. Bland lokala journalister. En av dem skrev, eller berättade åtminstone så att någon annan kunde skriva.
Sen var drevet i gång som en hostattack och sponsorer avskyr hostande journalister lika mycket som domare avskyr snuviga klubbdirektörer.
Chrunak borde vetat att journalistpacket inte är en miljö man kan känna sig trygg i. Säger man grodor skriver de om grodorna. Han borde veta att inte ens lokaljournalister skyddar mot kass jargong längre.
Chrunak får sparken.
Men får jobba kvar.
Det är en konstig deal. Lite feg.
Lite Norrbotten. Luleå vill väl lugna ner hemmamarknaden lite. I väntan på medias fokus på något annat. Läggmatcher i fotboll, kanske.
Tonen i elitserien är ganska hård.
Jargongen är tröttande omodern ibland.
Det är en nödvändighet att hockeyns ledare släpper in kvinnor och lär sig att så som man pratar på jobbet – det ska man också kunna stå för inför sina barn, sina fruar, sina sponsorer – och inför media.
Dit är det en ocean. Tro mig. Jag vet hur snacket går. Det är fortfarande alldeles för mycket hö hö.
Logiskt beslut
Jag berömde Modo för att de bräddade hockeyns rekryteringsbas och tog in en kvinnlig marknadschef. Hon gjorde ett kanonjobb och fick in en ny, tvåkönad publik på Modos hemmamatcher.
Nu såg jag att hon sa upp sig häromveckan.
Jag kan ana varför...
Chrunak försvinner i sommar.
Det är logiskt. Hockeyledare ska inte skämta om att döda domare.
Jag vet inte om domarna jublar.
Kanske gör de det.
Själv tycker jag att de ska ta den här segern med sansat glädjerus. I morgon är det nya matcher, nya feldomslut, nya tränare som skriker. The show must go on och jag kan inte för mitt liv tycka att det är synd om domarna. De har tillräckligt bra betalt för att få skäll.
Men inte för att dö.